Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1940. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utlöste en häftig diskussion om den tecknade eller den fotografiska affischens
företräde. Den möderne reklamkonstnären, som härvid fick sitta emellan, erhöll
emellertid en lysande revansch i Anders Beckmans och hans medarbetares insats
i försvarslånets stora propagandautställning »Folk och försvar» i Statens
historiska museum, som blev årets utan jämförelse största publiksuccé.
Konstindustri. En allmän mönstring av svensk konstindustri förekom på den
förut omnämnda vårutställningen i Nationalmuseum, och ungefär samtidigt
öppnade Röhsska museet i Göteborg sin årsutställning »Vår bostad». Tillsammans
gåvo de båda utställningarna en god bild av den moderna svenska stil, som under
de senaste åren framvuxit i vår nyttokonst, den förra med tonvikten mera lagd på
den individuella konstnärsinsatsen, den senare på den socialt betydelsefulla
bruksvaran. En i samband med Pressens rundtur anordnad utställning av övervägande
radhuslägenheter, möblerade av kända personer, i ett nybyggt område vid
Smedslätten anslöt sig i fråga om typen till tidigare bostadsutställningar, men vädjade
mera till person- än sakintresset. I samband med överflyttning till nya lokaler
anordnade Carl Malmsten en stor möbelutställning med textilier av Märta
Måås-Fjetterström, medan Nordiska Kompaniet under titeln »Hemmet som växer»
presenterade en ny möbelserie, ritad av Elias Svedberg och med textilier av Astrid
Sampe-Hultberg. En utställning i samma lokal, kallad »Idyll och panik i
brännugnen», visade en rik och mångsidig samling av Wilhelm Kåges keramiska
produktion vid Gustavsberg, där det mest sensationella inslaget utgjordes av den av
modern abstrakt konst påverkade serien »Surrea». Av gammalt svenskt
konsthantverk exponerades en förnämlig samling svenskt rokokosilver på den utställning,
varmed Bukowskis konsthandel firade sin 70-åriga tillvaro.
Arkitektur. I det nya krematoriet på Skogskyrkogården i Stockholm skapade
Gunnar Asplund, som alltsedan Stockholmsutställningen 1930 intagit en
ledarställning i modern svensk arkitektur, en av dennas mest fullödiga verk, lika märkligt
genom landskapsbildens utformning som genom samspelet mellan arkitektur och
konstnärlig utsmyckning. Det blev också hans sista verk. Asplunds bortgång endast
några månader efter krematoriets invigning betecknade en stor förlust för svensk
byggnadskonst, där nya uppgifter redan sysselsatte honom i sociala nämndhuset
och stadsarkivet i Stockholm, det senare efter seger i en inbjuden tävling. Det
största offentliga byggnadsföretag, som fullbordades under 1940, var Karolinska
sjukhuset i Stockholm, som efter Carl Westmans död slutförts av hans
medarbetare Sven Ahlbom och Sven Malm. Med det av Gustaf Clason ritade Thulehuset
tillkom ett av Stockholms största och modernaste affärshus. Två betydande
kyrkobyggnader skapades av L. I. Wahlman i Östersunds nya kyrka och av Sigfrid
Ericson i Johannebergskyrkan i Göteborg, i vars närhet Melchior Wernstedt
fullbordade den nya institutionen för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
med dess även arkitektoniskt märkliga provningsränna. I Karlskoga
kombinerades stadshus och stadshotell i en byggnad av Sune Lindström, vilken senare
övertog den tekniska ledningen av det nystartade regionplanearbetet för Göteborg med
omnejd, den märkligaste händelsen på stadsplaneområdet vid sidan av den i
Stockholms stadsplanekontor utarbetade stora Årstaplanen. Bland under året
avgjorda arkitekttävlingar gällde icke mindre än tre Malmö, en badhus med Gunnar
Wejke och Kjell Ödeen som segrare, en kommunal flickskola med David Helidén
som förste pristagare ocli en folkskola, där två förslag jämställdes vid
prisfördelningen, det ena av Eiler Græbe och Sven Aage Schough, det andra av Sven Brolid,
som även vann tävlingen om teater- och konserthus i Halmstad.
Monumentalkonst. För svensk monumentalkonst blev 1940 ett enastående rikt år.
Märkligast som konstnärlig helhet var utsmyckningen av Asplunds redan nämnda
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
