Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1940. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket 8 000 ton kol. När
sedan vårfloden satte in,
avblåstes kilowattjakten, och i
stället propagerades för att
genom ökad användning av
elkraft ytterligare spara på
bränsleresurserna. En
utsträckt elektrifiering av
landsbygden igångsattes för
samma ändamål.
För att hastigt och med små
medel öka kraftsystemens och
distributionsnätens
leveransförmåga vidtogos diverse
åtgärder och uppmjukades
gängse föreskrifter.
Bristen på fett och
smörjoljor var ett besvärligt
kapitel. Reningsanläggningar och
uppsamlingsdepåer för
spillolja inrättades, och
tvättmedel tillverkades i ökad
utsträckning av
sulfatfabrikernas avfallsprodukter samt av
fosfathaltiga råvaror.
Summa inreg. gengasbilar vid månadens slut:
Staplarna för okt. 1939—maj 1940 visa
tillverkningen under månaden av
gengasaggregat (praktiskt taget enbart kolgas)
enligt tillverkarnas uppgifter.
Staplarna för aug.—nov. 1940 visa
ökningen under månaden av inregistrerade
gengasbilar, fördelade på kolgas {svart)
och vedgas (vitt) samt på lastbilar [L),
bussar (ß) och personbilar (P).
Diagrammet visar hur gengasdriften tog fart strax efter
krigsutbrottet, hur utvecklingen sedan tynade av, när
bensinimporten kunde fortgå i viss omfattning, för att
slutligen enormt stegras, när importen blev helt spärrad. Under
december, som ej kommit med på diagrammet, tillkommo
ytterligare nära 4 000 kol- och över 3 000 vedgasbilar, och
totalt voro vid årsskiftet 28 858 gengasbilar inregistrerade.
Karolinska sjukhuset
Stockholm färdigställdes i sin
första och mest omfattande etapp. Det har c:a 1 050 vårdplatser, personalbostäder
för drygt 500 personer och betydande utrymmen för undervisning och forskning.
Ett 50-tal hissar, till stor del elektriskt kök, ett inventiöst signalsystem, bombsäkra
operationssalar och skyddsrum för 2 000 personer ingå i anläggningen. Det väldiga
komplexet har kostat c:a 30 mill. kr.
Stockholms största affärshus, Liv-Thules byggnad vid Sveavägen, togs i bruk.
Den totala golvytan överstiger 30 000 kvm och är fördelad på tio våningar, därav
två underjordiska. En luftbehandlingsanläggning sörjer för att 320 000 kbm luft i
timmen, ren och lagom varm och fuktig, passerar genom byggnaden; den årliga
kolåtgången rör sig om 1 600 ton. Skyddsrummen, som här kombinerats med arkiv,
rymma 1 200 personer. Kostnaden uppgick till 14 mill. kr.
Statens nyinrättade hantverksinstitut invigde ett välutrustat byggnadskomplex
på Söder i Stockholm. Det innefattar en verkstads-, en föreläsnings- och en
administrations- och laboratoriebyggnad.
Vid Stockholms slakthus uppfördes ett fryslagerhus, rymmande ett par tusen
ton kött. Det helautomatiska kylaggregatet är det största i sitt slag i landet.
Till skyddsrum åt personalen i ämbetsverken på Riddarholmen i Stockholm
sprängdes tunnlar om 125 m längd. De rymma 1 200 personer och utnyttjas även
som arkiv.
I betongtekniken infördes ett nytt konstruktionselement, kallat strängbetong.
Armeringen består av strängar av seghärdad ståltråd, ett par mm grova och med
mycket goda hållfasthetsegenskaper. De spännas i formen före gjutningen så hårt,
att förlängningen överstiger den kommande krympningen hos betongen. När
gjutningen är klar och betongen hårdnat, upphäves spänningen på strängarna, som
dra ihop sig och trycka ihop betongen, så att den kan uthärda avsevärda böjpå-
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
