Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1940. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att utläsa penningmarknadens variationer i riksbankens ställning i jämförelse
med närmast föregående år låter sig icke göra på grund av det förändrade
redovisningssätt, som sedan januari månad tillämpas i dess månadsbalanser. Man är
därför hänvisad till att jämföra förskjutningarna inom de nya rubrikgrupper, som
införts från januari t. o. m. november. De viktigaste rubrikerna ställde sig sålunda
(i mill. kr.):
januari november differens
Guldkassa ....................................................................... 568,6 345,3 — 223,3
Sedelutgivning ................................................................. 1 351,4 1 398,6 + 47,2
Svenska statspapper, obligationer, inrikesväxlar, utestående
lån och krediter i checkräkning .................................... 600,0 674,0 + 74,0
Utländska valutor ............................................................ 405,9 800,6 + 394,7
I riksbankens bokföringsmässiga översikter bibehålles guldkassan i det gamla
värdet, enligt vilket varje kg fint guld motsvarar 2 480 kr. Vid beräkningen av
sedelutgivningsrätten har man sedan den 31 januari upptagit guldkassan till
gällande dagsvärde. Härigenom blir guldbehållningen nästan fördubblad och utgjorde
den 31 januari 1 083,7 mill. och vid utgången av november 658 mill. kr. Under året
disponerades således en betydande del av guldbehållningen. Efter gamla värdet
utgjorde minskningen 223,3 mill. kr. eller nära 40 procent. För sedelutgivningen
innebar den nya beräkningen av guldbehållningen en betydande utökning av
sedelutgivningsrätten. Denna hade vid årsskiftet utgjort 1 530 mill. kr. men ökades på
en gång till 2 089 mill. kr. Med guldkassans successiva minskning sänktes även
utgivningsrätten och var i november nere i 1 666 mill. kr. Samtidigt reducerades
även sedelreserven. Denna, som i januari utgjort 737,5 mill., uppgick i november
till 267,4 mill. kr. Den sammanfattande rubriken för svenska statspapper,
obligationer, inrikes växlar, utestående lån och krediter i checkräkning lämnar inga
möjligheter till närmare analyser. Däremot har rubriken utländska valutor nära
nog fördubblats under året, närmast som en följd av guldkassans nedgång.
Hos affärsbankerna visade inlåningen en oavbruten ehuru rätt långsam
nedgång under första halvåret, varefter en viss återhämtning inträdde. I november
var dock minskningen långt starkare än den normalt brukar vara — 151 mill.
Orsaken till nedgången under året i dess helhet var närmast att söka i den pågående
prisstegringen och i den statliga upplåningen, men å andra sidan tillfördes
bankernas inlåningsräkningar rätt betydande belopp genom lagerutförsäljningar, vilka
medel icke på nytt kunde placeras i varor. Räknat från november 1939 hade den
totala inlåningen i affärsbankerna sjunkit från 4 517,1 mill. till 4 218,5 mill. eller
med 298,6 mill. (6,6 procent). Av de olika räkningarna hade check- och
uppsägnings- minskat 8,7 procent, depositions- och kapital 6,6 procent, medan
sparkassan endast nedgått 2,7 procent. Utlåningen, som med krigets utbrott kraftigt
ökades och under de fyra sista månaderna av 1939 växte med 338 mill. kr., nådde i
februari ny rekordsiffra med 4 983,6 mill. Anledningen härtill var den forcerade
importen och i samband därmed ökade rembourskrediter. I den mån som
importsvårigheterna sedan ökades och genom skagerackspärren blevo i hög grad
förlamade, förbyttes uppgången i en fortgående minskning. Därtill bidrog även att
byggnadsverksamheten genom kriget drabbades hårt. Under de närmast
föregående åren hade bankerna beviljat stora krediter till särskilt industriella
nybyggnader. I viss mån skedde under 1940 en överflyttning av dylika byggnadskrediter
från bankerna till hypotekskassorna, där de kunde bindas på längre tid.
(Bankernas totala utlåning mot inteckning i fast egendom belöpte sig i november 1939 till
2 335 mill. men hade ett år senare minskats med 112 mill.) Särskilt framträdande
var minskningen i diskonteringen. Denna hade från krigsutbrottet t. o. m. maj
1940 återspeglat den ökade livaktigheten i marknadens varuomsättning och vuxit
till det enastående beloppet av 1 437,1 mill. kr., men sedan sjönk den hastigt och
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
