Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram III. Några uppgifter rörande Förenta staternas utrikeshandel augusti 1939—september
19i0. Indextal. Aug. 1939 = 100.
låntagarsynpunkt. I flera länder inträdde en avspänning efter ränteåtstramningen
under hösten 1939. Det officiella diskontot sänktes sålunda under årets lopp bl. a.
i Tyskland, Belgien, Danmark och Norge. Även den fria marknadens räntesatser
voro i några länder lägre än under föregående höst. I England hölls diskontot hela
året i 2 % och ränteläget i övrigt undergick så långt tillgängliga siffror gåvo vid
handen endast små förändringar.
Spannmålsskörden blev i de flesta länder sämre än 1939. Vad beträffar vete
beräknades totalskörden (med vissa undantag) av lantbruksinstitutet i Rom
preliminärt till 110 mill. ton mot 115 mill. 1939 och 123 mill. 1938. Rätt stora
skiljaktigheter förefunnos emellertid i de olika ländernas skörderesultat. Medan Canada
fick en veteskörd, som närmade sig 1928 års rekordskörd, och resultatet i Förenta
staterna stod ungefär i jämnhöjd med de närmast föregående årens, var skörden
i Europa genomgående svag. Även beträffande övriga spannmålsslag syntes
skörden i Europa ha blivit mindre tillfredsställande, medan läget i Amerika i
allmänhet var fördelaktigare. Bomullsskörden i Förenta staterna undergick en stegring i
jämförelse med 1939 om cirka 9 % och höll sig i nivå med medelskörden för 1934/38.
På grund av att produktionsuppgifterna hemlighöllos i de krigförande länderna,
kunde en allmän överblick av den industriella produktionen i förhållande till 1939
ej erhållas. I de länder, som ej voro inblandade i kriget, synes den industriella
sysselsättningen i början av året ha varit god och i flera fall varit bättre än 1939.
Genom krigsutvidgningen i april—maj drabbades emellertid produktionen i en del
europeiska länder hårt. Särskilt gällde detta de länder, som då indrogos i kriget.
Sålunda sjönk t. ex. produktionen i Norge enligt produktionsindexberäkningarna
i maj till närmare hälften mot i januari för att senare återhämtas betydligt, medan
nedgången i Danmark var 20—25 %, utan att några tecken på återhämtning kunde
förmärkas under de närmast följande månaderna. Även vissa ej direkt indragna
länder berördes i hög grad på grund av de viktigare exportmarknadernas
bortfallande. Vad de olika verksamhetsgrenarna beträffar torde i de flesta länder de rena
krigsindustrierna, järn- och stålindustrien samt vissa grenar av
verkstadsindustrien ha arbetat för fullt. Däremot synes t. ex. byggnadsverksamheten för civila
ändamål i Europa ha gått tillbaka.
Även på den europeiska utrikeshandeln verkade utvecklingen under året i hög
grad omgestaltande. De kontinentala ländernas handel västerut blev som nämnts
praktiskt taget avskuren och ersättning kunde endast till en del vinnas genom ökat
varubyte innanför spärren. Hur hårt vissa länders handel drabbades framgår av,
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
