Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm fick nu — liksom landet i övrigt — sitt hemvärn, försvarsanstalterna utbyggdes
oavbrutet och det civila luftskyddet förbättrades. Det beräknades att Stockholm vid årets slut
hade omkring 8 000 enskilda skyddsrum. Dessutom funnos offentliga skyddsrum för 57 000
personer. Under byggnader hade iordningställts 229 offentliga skyddsrum, som tillsammans rymde
39 000 personer, i 34 fullträffsäkra bergstunnlar fanns det plats för 10 400 personer, under
Hötorget rymdes 4 000, och splitterskydd i form av betongrör och grävda skyddsrum funnos för
3 600 personer. Den 25 januari prövades larmsystemet i Stockholm, och den 18—20 februari var
det mörkläggningsövning. Den 10 april, dagen efter det tyska anfallet mot Danmark och Norge,
påbjöds partiellt luftskyddstillstånd. Detta omfattade icke mörkläggning eller evakuering, men
det allmänna luftskyddets aktiva personal inmönstrades och organiserades i förband. Den 14
april röjdes vindarna, och den 12—24 maj mörklades hela landet. Evakueringsorganisationen
prövades på sommaren, då barn från städerna inkvarterades på landet. Den 1 december hölls
en stor luftskyddsövning inom Stockholms luftskyddsområde, som inte bara omfattade
Stockholms stad utan även förortskommunerna. Larmanordningarna och skyddsrumsorganisationen
prövades inom hela området. På Söder, i Brännkyrka och i Enskede var övningen total, vilket
betydde att man prövade luftskyddsorganisationen i dess helhet. Det klickade på en del punkter,,
och myndigheterna skyndade sig att försöka avhjälpa de konstaterade bristerna.
sida, fingo behålla en del av sin lön
— man tillämpade därvid samma
regler som vid inkallelser till
tjänstgöring inom den svenska
krigsmakten. Vidare upplät Stockholm delar
av sitt beredskapssjukhus för vård
av särade finska soldater och bistod
kvinnor och barn, som hade måst
fly från Finland.
Stämningen’ i Stockholm vid den
tyska invasionen i Danmark och
Norge tolkade stadsfullmäktiges
ordförande i följande ordalag vid
fullmäktiges sammanträde den 15 april:
»Med djupaste rörelse iänka vi i
dag på vad våra grannländer i
söder och väster i denna tid få
undergå och därvid inte minst på deras
huvudstäder, Köpenhamn och Oslo.
Vi sända dessa städers befolkningar,
med oss så befryndade och med
tusen band knutna till oss, vår
trofasta, varma hälsning. Vad som hänt
i söder och väster ger oss här i
Sverige en föraning om vad som
komma kan även för oss. Må vi, hur än
vårt öde länkas, stå upprätta, fasta
och okuvliga i mod, vilja och
pliktuppfyllelse! Må vi erinra oss att
intet våld består i längden och att
rätten och friheten triumferar till slut.
Vårt oberoende och vår frihet äro
värda de största offer. Må all
tvedräkt vara borta, all söndring
förstummad. Skulle även den största
av olyckor komma, må Stockholms
stad och dess befolkning föregå med
exempel på svenskarnas bästa
egenskaper i nöden: trohet,
sammanhållning, uppoffring, kärlek till
fosterlandet, dess frihet och ära.»
Den gamla nötta trätrappan pä Rådmansgatan vid
stigningen till Uolländargatan utbyttes mot en ny
stentrappa (t. v.).
Varmvattenförbud 4 mars (sedermera uppmjukat så, att man från mitten av september till
årets slut fick varmvatten två dagar i veckan), kafferansonering 27 mars, sockerransonering 10
april, tvålransonering 12 maj, brödransonering 3 september, fläskransonering 6 oktober,
smörransonering 29 december — kristidsnämnden fick under årets lopp alltmera att bestyra och
svällde efter hand ut till ett stort ämbetsverk. Personalen togs i stor utsträckning från andra
nämnder och styrelser, som genom krisen fått sina arbetsuppgifter beskurna. Kristidsnämnden
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
