Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk och livsmedelsproduktion 1940. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den redan tidigare kännbara bristen på arbetskraft, varjämte uttagning av hästar
och fordon skedde i stor omfattning. Den med klokt förutseende redan tidigare
upprättade organisationen med arbetsblock blev dock här en god hjälp.
Dess värre blev den skörd, som i sinom tid bärgades, dålig. Farhågorna härför
hade uppstått redan på våren, när man blev i tillfälle att iakttaga de skador, som
den stränga vintern vållat på höstsäden. Försommaren kännetecknades av
rekordartat låg nederbörd, och torkan kom att sätta sina spår på utvecklingen av
grödan, på vallar och beten, på säd och rotfrukter. När regn kom, så skedde det i
mycket spridd ordning — på vissa håll och i vissa landsdelar fick man nederbörd, som
blev räddning för fodersäd och vårvete både på de ordinarie vårsädslanden
och där omsåning av höstsädsfälten skett, medan på andra håll och i stora delar
av våra främsta jordbruksbygder bristen på nederbörd fortsatte med starkt
reducerad skörd, ja, i många fall ren missväxt, som följd. Resultatet blev en skörd, som
beträffande spannmål och foder kan betecknas som den lägsta vi haft sedan 1917.
Medan en normalskörd av vete och råg numera beräknas till omkring 1 100 000 ton,
uppgick den år 1940 till endast omkring 700 000 ton. Tack vare det reservlager på
cirka 400 000 ton brödsäd, som fanns vid konsumtionsårets början, ansågs dock
att landet kunde icke blott brödföda sig till nästa års skörd utan även få något
över. Beträffande försörjningen i övrigt med vegetabiliska livsmedel blev skörden
av ärter över medelmåttan, vårt behov av socker var tryggat och potatisen täckte
mer än normal förbrukning.
Det dåliga skördeutfallet kullkastade de i anslutning till riksdagsbeslutet
fastställda nya priserna på jordbrukets produkter. Denna prissättning var beräknad
på grundvalen av en normal skörd och icke en, som närmade sig missväxt. De
minskade skördekvantiteterna hotade att fullständigt neutralisera
prisförbättringen. Upprepade smärre prishöjningar genomfördes visserligen under
sommarens lopp, men prisnivåfrågan i hela dess vidd kom upp till diskussion och
avgörande först sedan Sveriges lantbruksförbund i mitten av oktober överlämnat en
utförlig redogörelse för jordbrukets ekonomiska läge, utmynnande i en
framställning till K. M:t om snara åtgärder för att åstadkomma bättre priser på i första
hand mjölk, slaktdjur och brödsäd. Denna och andra liknande framställningar
föranledde regeringen att i början på november kalla representanter för
jordbrukarnas organisationer till överläggningar om de aktuella jordbruks- och
folkförsörj-ningsfrågorna. Dessa förhandlingar började under ordförandeskap av
statsministern den 8 november. Vid förhandlingarna närvoro ytterligare fyra medlemmar av
regeringen, nämligen jordbruksminister Bramstorp, finansminister Wigforss,
handelsminister Domö och folkhushållningsminister Eriksson. Dessutom deltogo —
förutom jordbrukets representanter med direktör Stensgård i
Lantbruksförbundet och landstingsman Ekström i R. L. F. i spetsen — för Livsmedelskommissionen
landshövding Hammarskjöld och professor Åkerman.
Förhandlingarna, som pågingo en vecka, resulterade i en överenskommelse om
nya stödåtgärder, vilka dels berörde alla jordbrukare och dels endast vissa
kategorier. Till första gruppen hörde de direkta prishöjningarna. Riksnoteringen på
run-märkt smör höjdes med högst 50 öre, vilket innebar att i Stockholm det högsta
medgivna minuthandelspriset blev 4 kr. 50 ore pr kg. Samtidigt sänktes det
allmänna prisutjämningsbidraget från 2 öre till 1 ore i genomsnitt för hela landet.
För nedbringande av mejeriernas omkostnader, däribland uppkommande
särskilda kostnader för tillgodoseende av de största städernas behov av
konsumtionsmjölk, skulle anslås ett belopp av 20 mill. kr. för år räknat, under förutsättning att
konsumtionsmjölkpriset icke höjdes med mer än 1 öre per liter. Regeringen
ut-fäste sig vidare att vidtaga särskilda åtgärder för stöd åt sådana jordbrukare, som
särskilt hårt drabbats av den dåliga skörden. Dessa åtgärder kompletterades under
december med ett statsanslag på 34 mill. kr. till s. k. förmalningsersättningar, vari-
13 188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
