Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikaliska tilldragelser 1940. Av Kajsa Rootzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langs »Konung för en natt». Som landets andra fasta operettscen fungerade
Hippo-dromteatern i Malmö, där man bl. a. gav Kàlmàns »Cirkusprinsessan», Beers
»Mazurka» och Benatzkys »Adjö Mimi». Operettbehovet ute i landsorten
tillgodosågs på andra håll genom Riksteaterns turneer med »Läderlappen», »Den glada
änkan» och Grün-Posfords »Balalajka». Riksteatern arrangerade för övrigt en del
operasoareer, där olika avsnitt ur den gängse musikdramatiska litteraturen
levandegjordes av en grupp artister från Kungl, teatern.
Landsortens olika orkesterföreningar hade ett synnerligen påfrestande år. Bland
de 64 orkestrar som tillhörde S. O. R. (Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund)
fanns det knappast någon, som inte måste riskera sin ekonomi i större eller mindre
grad på grund av militärinkallelserna. Trots detta fullgjorde de var och en i sin
stad sin kulturella beredskapstjänst under intensiv kraftanspänning.
Som märkligare musikhändelser i radio kunna bokföras urpremiärerna på
Hilding Rosenbergs oratorium »Johannes Uppenbarelse» och samme tonsättares
sagoopera »De två konungadöttrarna», vidare det första svenska framförandet av Franz
Lehàrs »Friederike», en utsändning av Mahlers »Das Lied von der Erde» och en,
tyvärr fragmentarisk, transmission av urpremiären i Bern på Arthur Honeggers
nya oratorium »Dödsdansen».
Vid Musikaliska akademien skedde en del personalförändringar, i det att
tonsättaren Kurt Atterberg efterträdde Olallo Morales som akademiens sekreterare
samtidigt med att musikdirektör Einar Ralf blev professor Sven Kjellströms
efterföljare som direktör för konservatoriet, vilket enligt nvformulerade stadgar
hädanefter skulle benämnas Musikhögskolan.
Ur årets internationella musikkrönika kan man till att börja med annotera ett
par premiärer på norska operaverk, dels Arne Eggens »Olav Liljekrans», som
uppfördes på Nationalteatret i Oslo, dels Geirr Tveits »Dragaredokko», som spelades i
Bergen, och vidare instuderingen vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn av den
danske kompositören Paul von Klenaus nya opera »Dronningen», som på våren
hade sin urpremiär på Staatsoper i Berlin. I Ryssland presenterades bl. a. en balett
skapad med Griegs Peer-Gynt-musik som underlag, och en ny opera, »Dagar i
Volotjajevsk», av den framstående tonsättaren Ivan Djersjinskij (som förut gjort en
opera på Sjolochovs roman »Stilla flyter Don»). En ny symfoni av Dmitrij
Sjosta-kovitj (hans femte) blev uppförd i London, och ett nytt verk av den tyske
kompositören Werner Egk: dansoperan »Joan från Zarissa», hade premiär i Berlin.
Paris-operan introducerade — sex dagar före tyskarnas intåg i staden — Darius
Milhauds »Médée» på repertoaren, i Venedig spelades för första gången framlidne
Feruccio Busonis »Arlecchino», och i Rom fick Riccardo Zandonai sin opera om
»Snövit och dvärgarna» inscenerad. Florens hade i maj sin sedvanliga musikfest
med bl. a. en nyinstudering av Rossinis »Semiramis» som attraktionsnummer.
Helsingfors hade sin speciella musikfest i anslutning till Sibelius’ 75-årsjubileum i
december, ett jubileum som för övrigt högtidlighölls — utom i Sverige och
Danmark — även i Förenta Staterna.
Frontkriget skördade på skilda håll sina offer även bland musikens män. Vid
finska fronten stupade den unge tonsättaren Truvor Svento, vid den franska
kompositören Maurice Jaubert och under fälttåget i Polen den tyske barytonsångaren
Karl Hammers. Under året avledo dessutom: i Sverige operasångaren Ivar
André-sen, operasångerskan Anna Edström, pianisten Märta af Klintberg, musikdirektör
Hjalmar Meissner, operasångaren Carl Richter och f. d. hovsångerskan Mathilda
Taube; i utlandet: den danske tonsättaren Fini Henriques, dirigenterna Karl Muck
och Rhené-Baton, cellisten Arnold Földesy, violinisterna Jan Kubelik och Peder
Møller, musikologen och kompositören Donald Francis Tovev, musikologen Rosa
Newmarch och förre chefen för Metropolitanoperan Giulio Gatti Casazza.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
