Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundradion 1940. Av fil. lic. Sven Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte komma i fråga. Ett par viktigare initiativ på området måste dock nämnas. Radiotjänsts
uppskattade symfonikonserter fortsatte under hela året med som regel en konsert 1 månaden, varvid
olika länders musik blev företrädd. Sommarens uppmärksammade serie om »Symfoniens mästare»
följdes av en serie om svenska symfoniker. I denna, kallad »Från Roman till Alfvén»,
förmedlades bekantskapen med sådana tonsättare som Roman, Agrell, Fredrici —- för att nämna ett par
av de äldre symfoniker som hunno presenteras under 1940. Ett par musikaliska urpremiärer äro
värda att anteckna: Lars-Erik Larssons »Förklädd gud» (text: Hjalmar Gullberg) och
»Väktar-sång» (text: Karl Ragnar Gierow) samt Hilding Rosenbergs oratorium »Johannes uppenbarelse».
Radiotjänsts strävanden att på olika sätt göra den konstnärliga musiken lättillgänglig fortsatte
genom radiorapsodier om berömda kompositörer av bl. a. Per Lindfors, Carl-Allan Moberg och
Sven E. Svensson. Liksom tidigare en överblick lämnats till pianokonsertens historia under 200
år, fingo lyssnarna under 1940 höra några av musiklitteraturens främsta och mest uppskattade
violinkonserter. De musikaliska gissningstävlingarna bildade ett underhållande inslag i
programmet. Till underhållningen bidrog även Radiotjänsts dansorkester under ledning av Sune Waldimir
saint Sven Sköld och hans orkester. Som komplement till de talrika operasändningarna utgav
Radiotjänst en andra del av Julius Rabes Operabok.
Radioteaterns två stora serier, särskilt lämpade för studier i teatercirklarna, voro under våren
Hjalmar Bergmans och under hösten nobelpristagaren 0’Neills dramatik. Det svenska inslaget i
teaterprogrammet var påfallande stort. Här nämnas bara några mera bemärkta föreställningar:
»Johan Ulfstierna» av Tor Hedberg, »Dynamit» och »Krister Grolman» av Harald Beijer, »Ullabella»
av Marika Stiernstedt, »Änkeman Jarl» av Vilhelm Moberg, »Mäster Olof» av August Strindberg,
»Bröllopet på Ulfåsa» av Frans Hedberg, »Släpp mitt folk» av Ivan Oljelund och
»Renässanssängen» av Sigfrid Siwertz. En rad kortare pjäser av yngre svenska författare kompletterade
radioteaterns svenska avdelning.
Bland utländska författares pjäser, vilka tillrättalagts för svensk publik, märktes: »Ett
revolutionsbröllop» av Sophus Michaelis, »Iphigenia på Tauris» av W. A. Goethe, »Don Carlos» av
Schiller, »Mycket väsen för ingenting» och »Richard II» av Shakespeare, »Drömmarnas berg» av
Maxwell Anderson, »S:t Hans aftonspel» av Oehlenschläger, »Johan Gabriel Borkman» av Ibsen, »Den
beskäftige» av Holberg samt »Slåtterkalaset» av Kivijärvi och »Jägarens brud» av Sihvo. De fem
sistnämnda pjäserna äro exempel på Radiotjänsts önskan att även låta de övriga nordiska länderna
göra sig hörda.
Ett stort antal operetter gick över radioteaterns tiljor, bl. a. »Hertiginnan av Chicago»,
»Corne-villes klockor», »Friederike», »ökensången», »Lyckoflickan» och »Sköna Helena». Radioteatern
gav också en serie krönikespel, de flesta med svenska motiv. Som exempel må nämnas: »Svenska
kvinnogestalter», där Heliga Birgitta, Kristina Gyllenstierna och Drottning Kristina presenterades,
samt Karl-Gustaf Hildebrands rapsodier om Döbeln och om Dalregementet, den sistnämnda
inledning till en fortsatt serie om berömda svenska regementen.
Föredragsverksamheten gav också bevis för hur det svenska inslaget fick dominera. Särskilt bör
här nämnas den stora serie »Från representationsreformen till samlingsregeringen» som inleddes
hösten 1940. Skildringar av svensk natur förekommo i de kåserier om geologer och biologer på
vandring som ingingo i sommarens program. Typiskt för året var den serie föredrag om vår
folkförsörjning som påbörjades under hösten och där bl. a. utrikesrådet Hägglöf samt direktörerna
Hèrnod och Söderlund gåvo dagsaktuella och intressanta inblickar i vårt krisläge. Från 1939
fortsatte skildringarna av den franska revolutionen och föredragen om ungdomens psykologi. Den
senare serien avlöstes under året av en serie om vardagens psykologi.
Dagsaktuell var serien »Från Libanon till Atlas», i vilken Medelhavsproblemen upprullades.
Genom en ödets nyck hölls det första föredraget i denna serie samma dag som Italien inträdde i
världskriget. Skildringar från Amerika av docent Åkesson och professor Myrdal gåvo fastare
bakgrund åt presidentvalet och utvecklingen i Amerika under 1940.
Årets stora diskussioner gällde följande ämnen: »Kanslisvenska» (15 januari), »Mödrahjälpen»
(17 januari), »Om tanke- och tryckfrihet» (18 mars), »Vad skall flickan bli?» (16 maj), »Kontakt
över Atlanten. Samtal i New York och Stockholm om svenska nyheter till U. S. A.» (15 juli),
»Religiös förkunnelse» (29 oktober), »Teater och film» (12 november), »Att vara tidningsman»
(diskussion i Publicistklubben 23 november).
Språkkurser gåvos i tyska, engelska, franska, norska och finska. Skolradion gav livligt
uppskattade komplement till skolans undervisning genom föredrag, krönikespel, sångstunder och
uppläsningar på svenska, norska och danska. Utvecklingen på det tekniska området fortsatte med
moderniseringar och ombyggnader av studiolokaler, bl. a. i Sundsvall och Malmö.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
