Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret 1940. Av fil. dr Folke Bergsten - Det militära året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattentillgången var vid årets ingång dålig i hela riket, t. o. m. mycket dålig i större delen av
Götaland. Bortsett från en tillfällig förbättring under snösmältningstiden fortfor detta sakernas
tillstånd i stort sett ända till i september, då äntligen en varaktig förbättring inträffade.
Vattentillgången förblev nämligen sedan i allmänhet medelgod eller däröver till årets slut utom i
nordöstra Götaland, som då allt fortfarande led av en viss vattenbrist.
Klimatologiska uppgifter rörande vädret i Stockholm under 1940 meddelas i tab. 2. Huvudstadens
medeltemperatur för hela året var + 4.9° mot 5.9° normalt, vilket innebär ett underskott på
1°. Kallaste månad var februari med en medeltemperatur på —10.3° mot normalt — 2.6°, varmaste
juli med motsvarande siffror på + 18.3° resp. + 16.8°. Absolut högsta temperaturen var + 27°,
absolut lägsta — 22.1°, vilket är det lägsta värde, som förekommit här i staden sedan februari
1893. Vintern i dess helhet, d. v. s. december 1939 och januari—mars 1940, var en verklig
vargavinter med en medeltemperatur för dessa fyra månader på — 6.2°, och man återfinner i de
klimatologiska annalerna icke många därmed jämförbara. Stockholm har ju en av de längsta
temperaturserierna i världen — dess begynnelseår är 1754 —, som erbjuder ett rikt jämförelsematerial. En
granskning av detta material visar, att följande vintrar sedan 1754 varit kallare eller lika kalla
som vintern 1939—40 (årtalet hänför sig till vinterns senare del).
år
1771 — 6.2
1789 — 8.0
1800 — 6.2
1809 — 7.6
1814 — 6.9
1838 — 6.4
1881 — 6.3
Det framgår härav, att det egentligen endast är tre vintrar, nämligen de av 1789, 1809 (förra
finska krigets år) och 1814, som äro nämnvärt kallare än årets. Den sistnämnda var emellertid
märklig icke endast genom sin stränghet, utan även genom sitt plötsliga och oväntade uppträdande
i en nära 50-årig räcka av i stort sett successivt allt mildare vintrar. I slutet av 1700- och början
av 1800-talet inträffade kalla vintrar ganska ofta och icke sällan i svit. Låt oss hoppas, att det
senare icke blir förhållandet nu!
Det militära året 1940.
Den försvarsvilja, som inför världshändelserna vaknat hos Sveriges folk,
befann sig i stark tillväxt även under 1940, och den personliga offervilligheten
höll provet vid de påfrestningar den utsattes för genom den fortsatta forcerade
upprustning, som det alarmerande läget nödvändiggjorde. Det gällde att snabbt
åstadkomma vad som av kortsynta statsmyndigheter under så många år i
sorglöshetens namn ställts på framtiden, och följden blev, att oerhört stora bördor måste
läggas på skattebetalarna för att i en hast ta igen åtminstone en del av det myckna,
som försummats i materiellt hänseende, samtidigt som de värnpliktiga genom
åter-inkallelse till truppförbanden bereddes den förbättrade utbildning, som förut
ansetts onödig. De kostnader regering och riksdag tidigare undvikit återkommo i
mångdubblad storlek. De medel, vilka tidigare bort användas för militära utgifter
men i stället fått gå till andra ändamål, visade sig till stor del bundna, när
finansministern skulle söka få till stånd besparingar i budgeten.
Om också betydelsen av svenska folkets offervillighet ej kunde överskattas —
härom vittnar särskilt anslutningen till det stora försvarslånet, som omtalas på
annan plats i årsboken — var den dock icke till fyllest. Den måste kunna utnyttjas
i en materiellt välrustad och lämpligt avvägd organisation. Trots tidsläget var
årets statsverksproposition njugg i fråga om sådana åtgärder som kadrernas
förstärkning, kategoriklyvningens hävande och tjänstgöringstidens förlängning. I
statsverkspropositionen slutade fjärde huvudtiteln — i stort sett baserad på
normala förhållanden — på 327 262 000 kronor mot 238 486 000 kronor under löpande
budgetår. I en samtidigt avlämnad tilläggsstat, som definitivt skulle fastställas vid
årets slut, upptogos ytterligare utgifter till försvaret på 109 millioner.
Vid det tyska besättandet av Danmark och Norge utvidgades den partiella
svenska mobilisering, vilken föranletts av det ryska angreppet på Finland, till att om-
231
medeltemp.
dec.—mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
