Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1940. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
militär fotbollsserie, som omfattade hela landet och alla vapenslag, samlade 600
lag. Som segrare utgick Dalregementet. Samma regemente segrade också i en
sta-fettlöpning för 36-mannalag, som arrangerades av 1. B. i september.
Simningen gjorde stora framsteg, även om publikintresset var obetydligt.
Speciellt damerna blevo bättre och bättre, och rader av nya rekord noterades. Det
stora namnet var liksom de närmast föregående åren Björn Borg, och bland
damerna dominerade Gunnel Söderberg.
Skidsäsongen var mycket livlig, även om endast ett stort internationellt
evenemang kunde noteras: Holmenkollen. Här vann Sverige stafetten 4x10 km, May
Nilsson slalom och störtlopp för damer och Sixten Isberg slalom och
kombinationen slalom—störtlopp. Häggblad blev tredje man på 50 km, Dahlqvist på 17 km och
John Westberg likaledes trea i den kombinerade tävlingen.
S. M. avgjordes i Sundsvall; resultaten återfinnas under Idrottskrönikan.
Skridskosporten gjorde sensationella framsteg, framför allt hastighetsåkningen,
där 13 nya rekord sattes. Åke Seyffarth, som tidigare gjort sig känd som cyklist,
nådde tider av högsta internationella klass, och i ett lopp på 10 000 meter i Hamar
åkte han på en tid, som endast två åkare i världen underskridit. I en tävling i
Stockholm slog han Norges bäste åkare, Charles Mathiesen.
Tennissporten led av bristen på utländsk konkurrens och genom att bäste spela
ren, Schröder, var diskvalificerad. Inomhuslandskampen mot Danmark vanns mec
3—2. Stort intresse tilldrog sig ett italienskt besök i november, varvid italienarna
vunno landskampen med siffrorna 4—2. Kungens kanna vanns av Torsten
Johansson.
Svenska Dagbladets tävlingar.
Svenska Dagbladet arrangerade under vintern ett par fältsporttävlingar, som
samlade icke mindre än 1 500 deltagare. Däremot måste Svenska Dagbladets
korpo-rationsskytte, till vilket beräknades minst 7 000 deltagare, inställas på grund av
ammunitionsbrist. Dagbladsstafetten vanns för första gången av Mode med
Studenterna på andra plats före Hellas.
De tävlingar i korporationsgolf, skolsim och skoltennis, som Svenska Dagbladet
anordnade, blevo alla stora framgångar och visade liksom tidigare, att Svenska
Dagbladet är en av landets största idrottsarrangörer.
Kälarne och Lidman fingo guldmedaljen.
För tredje gången sedan 1925 utdelades två guldmedaljer för årets främsta bragd:
till Henry Kälarne för hans världsrekordlopp på 3 000 meter och till Håkan
Lidman för hans europarekord i häcklöpning i Milano.
Som närmaste konkurrenter till de två medaljörerna kommo Sven Johansson
genom sin åkning i Sexdagarsloppet och Åke Seyffarth genom sitt 10 000-meterslopp
på skridsko.
Det frivilliga skgttet.
Under intryck av kriget i Finland och det ökade försvarsintresset uppstod en
allmän rusning till skjutbanorna, vilka hela vintern och våren hade en
tillströmning som aldrig tidigare. Inemot 150 000 nya skyttar utbildades, och vid årets slut
hade den frivilliga skytterörelsen cirka 250 000 medlemmar.
Årets största skytteevenemang var trelandskampen i Berlin i slutet på oktober.
Finland segrade med 302,5 poäng, Sverige nådde 282,5 och Tyskland 255. Sveriges
bäste man var Kurt Johansson. (Se Idrottskrönikan.)
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
