Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940 - Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl G. Laurin.
Svensk vitterhet och konst gjorde en
stor förlust genom Carl G. Laurins
död den 31 mars.
Han var född i Stockholm 1868, blev
fil. kand. i Uppsala 1890 och var åren
1893—1934 medarbetare i a.-b. P. A.
Norstedt & Söner. År 1927 blev han fil.
hedersdoktor och 1917 hedersledamot av
Konstakademien.
Bland Carl G. Laurins konsthistoriska
skrifter märkes främst hans populära
Konsthistoria (1900), som gick ut i tio
upplagor förutom specialeditioner, och
Nordisk konst, vars fyra delar
utkommo 1921—26. Till samma ämnesgrupp
höra även Kulturhistorisk bilderbok
(1905), Skämtbilden (1908), Sverige
genom konstnärsögon (1911) och
Stockholm genom konstnärsögon (1912).
Närmast föranledd av Dreyfusprocessen
var Våld och väld (1910) med dess
skildring av Frankrikes politiska utveckling
under 1800-talet, medan
folkpsykologiska kåserier utgjorde innehållet i
Folklynnen (1915) och Kvinnolynnen
(1916). Sina teaterkritiker i Ord och Bild utgav Laurin i fem samlingar, Ros och
ris, och sina memoarer publicerade han i Minnen (4 delar, 1929—32). Såsom
populär föreläsare vann han en stor och trogen publik.
Hos två generationer svenskar, skrev Gustaf Stridsberg i Svenska Dagbladet,
spred Carl Laurin förmågan att livsbefrämjande intensivt njuta av värden, för
vilka de flestas ögon och förståelse behöva öppnas. I tal och skrift verkade han
med apostlaiver allt från grundandet av föreningen Konsten i skolan 1897, den
stora utställningens år, och intill det sista.
Om någon, tillade Gotthard Johansson i samma tidning, skulle Carl Laurin ha
kunnat säga om sig själv, att intet mänskligt var honom främmande. Hans
kulturintresse var universellt. Intet livsområde låg honom dock närmare om hjärtat än
konsten. Som konstskriftställare gjorde han både sin första och största insats i
svenskt bildningsliv. Hans konsthistoria är säkert i sitt slag den mest
underhållande och lättlästa, som någonsin skrivits.
Med Carl G. Laurin har, fortsatte museidirektör Jens Thiis, en av Nordens
yppersta humanister och konstpedagoger gått bort. Han var en man, som sådde
över vida fält, konsthistoriska och kulturhistoriska, en verklig folklärare och
humanist. Det var mänsklig godhet, kunskap, intellektuell slagfärdighet och esprit
som förenade sig i hans väsen.
En annan sida hos den bortgångne berörde riksantikvarie Harry Fett med orden:
Han var dansk blant dansker, finsk blant finner, norsk blant nordmenn, og
samtidig svensk i hver trevl i sitt sinn. Hans vitalitet på de forskjelligste områder er
en nordisk kapital vi alle har nydt godt av.
Många andra minnestecknare i grannländerna såväl som i Sverige utvecklade
samma tankegångar.
Carl G. Laurin.
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
