Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940 - Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albert Engströms färdighet satt inte bara i fingrarna och handen. Han var inte bara skicklig,
där fanns ett huvud och ett hjärta bakom allt vad han skapade. Hans syn på Sverige och
svenskarna var ny och frisk. Han stod mitt ibland oss och gycklade med oss men han sårade oss aldrig.
Hans humor var glad och leende. Yi älskade och beundrade honom som man gör med en människa,
som kommer med så mycken glädje. Han gav svenska folket dess egen historia vecka efter vecka,
en ständigt levande krönika, en skrattspegel med konstnärens och författarens eget allvarliga
ansikte mitt i det skiftande galleriet. Sekelskiftets Sverige har ingen bättre och säkrare skildrare
än Albert Engström. Ingen författare och ingen konstnär har kommit svenska folket så in på livet
som han. Strix’ motto »Tål intet ont i världen men var glad åt allt gott!» blev också Albert
Engströms. Det följde honom i hans liv och gärning.
Om den bortgångne som akademisk lärare vittnade professor Olle Hjortzberg,
att vid sin undervisning slösade han just inte med orden, men de få han yttrade
voro så mycket märgfullare, uppburna som de voro av hans stora auktoritet som
konstnär och personlighet.
Man kan fråga sig, om efter Bellman någon
rsvensk författare eller konstnär stått nationens
hjärta så nära som Albert Engström. Det lönar
sig däremot inte att fråga, om han var störst
som konstnär eller författare. Han var lika
stor i båda egenskaperna. Han är — vid sidan
av O. A. — skaparen av den moderna svenska
skämtteckningen men också en skildrare av
svensk natur i rang med Konstnärsförbundets
främsta, och han har infört Småland och
Roslagen i den moderna svenska litteraturen. Men
Jbåde hans litterära och konstnärliga gärning
är i främsta rummet präglad av hans egen
originella personlighet. Rent stilistiskt har han
säkert lärt av Strindbergs lakoniskt
uttrycksfulla prosa, och som skildrare av Stockholms
skärgård står han naturligtvis utan fråga både
som den närmaste och störste efterföljaren till
Hemsöbornas författare. Det Småland han
skildrat hör rent konstnärligt till det mest intensiva
och hemlighetsfullt levande han skapat. Sin
mannagärning utförde han dock i skärgården.
Han gjorde dyrkan av Stockholms skärgård till
en svensk naturreligion och blev själv dess i
hedniska riter väl förfarne överstepräst. Han
har förkroppsligat 90-talets heroiska
människoideal i Roslagens skutskeppare och
skärgårdsbönder — utan att de upphört att vara
skeppare och bönder. Det är hans personligt färgade
insats i den nationella svenska
hembygdsdiktningen. Men en fullblodig 90-talist är Albert
Engström också i sin mest originella
fantasiskapelse, Kolingen. I denna sällsamma figur
har 90-talets personlighetskult och genidyrkan
nått sitt egendomligaste och mest bisarra
uttryck.
Ur Hasse Z:s minnesord anföres:
Albert Engström.
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
