Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget i Finland 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läto projektiler och bomber regna över de finska ställningarna på denna front.
Även på fronten norr om Ladoga utkämpades häftiga strider, ej minst nattetid,
såsom vid Aittojoki och Kollaanjoki. Ryssarna sökte genom kraftiga anfall slå sig
ur sina ställningar där, men tvingades tillbaka med svåra förluster. Härtill kommo
svårigheter med provianttillförseln, vilka ledde till att de kämpande ryssarna
tidtals knappast hade någon mat. Anledningen till dessa under sista veckan av januari
igångsatta anfall såväl norr om Ladoga som på Karelska näset och i Nordfinland
var, att den nye ryske överbefälhavaren Stern sökte hålla finnarna sysselsatta på
olika fronter för att rädda en stor, vid Kitelä norr om Ladoga stående rysk styrka
från att helt kringrännas. Vid månadsskiftet pågingo norr om Ivuhmo, där
landsvägarna korsas vid Restsi, förbittrade strider. Där löpte den 54: de ryska
divisionen fara att kringrännas, och en sibirisk skidbataljon upprevs fullständigt. Vid
månadens slut stodo de finska fronterna fortfarande obrutna, och finska härens
offensivanda och initiativkraft voro oförminskade.
Under den gångna månaden hade å andra sidan den finska civilbefolkningen
måst utstå svåra lidanden på grund av de ryska bombflygarnas hänsynslösa raider.
Särskilt utsattes Åbo och Hangö för häftiga bombardemang. Den 12/1 försattes
Lahtis radiostation ur funktion, och telefonförbindelserna med Sverige råkade
tillfälligt i olag. Följande dag bombarderades Helsingfors, och två dagar senare
anföllo stora ryska flygstyrkor en mängd platser i landet, speciellt Ekenäs, som
även under de närmast följande dagarna i likhet med Åbo och Hangö blev föremål
för svåra raider. Den 20/1 bombarderades Mariehamn, och tre dagar därefter
dödades 19 personer vid en fullträff på sjukhuset i Nurmes. Den 29/1 hade Åbo att utstå
sitt värsta bombardemang sedan krigsutbrottet vid en omfattande raid över
Finland, då enbart vid en träff på ett sjukhus i Viborg 23 personer dödades. Å andra
sidan förstörde finska flygare den 3/1 ryska flygbasen på Ösel, och på månadens
sista dag bombarderade finska flygplan ryska flottan i Kronstadt. Den 23/1 sänktes
en rysk u-båt i ett finskt minfält.
Februari månad inleddes med en rysk jätteoffensiv på Karelska näset, där en
mekaniserad anfallsvåg vältrade fram, understödd från luften av starka
flygförband. Dessa angrepp fortsattes oavlåtligt under månadens hela första hälft och
voro speciellt intensiva i Summatrakten, där upprepade genombrottsförsök
gjordes, men ständigt avvisades av finnarna, som samtidigt i början på månaden
tillfogade den vid Kitelä stående 18: de ryska divisionen upprepade kännbara
nederlag. Vid de misslyckade ryska anfallen på Näset förstörde eller erövrade
finnarna dagligen flera tiotal ryska tanks. Antalet steg den 12/2 till 72 tanks pä
en dag.
Trycket mot Summa blev emellertid allt våldsammare, och i mitten av månaden
medgåvo finnarna, att de där måst utrymma några av sina främsta positioner. Just
då tycktes emellertid ryssarnas anfall i denna sektor ha kulminerat och började
mattas av, då materielersättningen vållade svårigheter. Likafullt hade ryssarna på
östra sidan av Summaavsnittet och på ett par punkter längre österut på Näset
mellan Moulanjärvi och Vuoxen lyckats tränga in i de finska ställningarna, något som
föranledde försvararna att den 17/2 på en del punkter på Näset draga sig tillbaka
till nya ställningar. Samma dag ingick emellertid meddelande om att i det
pågående Kuhmoslaget tre ryska bataljoner tillintetgjorts. Två dagar senare spreds
underrättelsen om ännu en finsk seger. 18:de ryska divisionen på 18 000 man hade
förintats norr om Ladoga. Här liksom tidigare var det dödsföraktande finska
patruller och mindre avdelningar, som ej minst genom förbindelseledernas
oroande och avskärande för ryssarna bidrogo till segern.
Det visade sig dock snart, att avmattningen i den ryska offensiven på Näset
endast var tillfällig. Nya sovjetstyrkor kastades fram. Ryssarnas tunga artilleri
började skjuta in i Viborg, och de trängde långsamt fram utan hänsyn till de väldiga
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
