Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baltikum uppgick i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feerna Sjdanovs och
Vysjin-skijs medverkan — av nya för
Sovjet mera bekväma. Stora
arbetardemonstrationer ägde
samtidigt rum i de tre
huvudstäderna, polisen avväpnades
och röd milis trädde —
visserligen tillfälligt — i stället, röda
flaggan hissades på borgar och
andra offentliga byggnader på
samma stänger som de tre
staternas respektive
nationalflag-gor, skyddskårerna
avväpnades och politiska fångar
frigå-vos. På dagen en månad efter
ultimatas överlämnande ägde
»fria» val till de nya
parlamenten rum. Resultatet var på
förhand givet, då endast den
Moskvatrogna listan fick
användas. Deltagandet var också
under trycket av de styrandes
hot 80- à 90-procentigt.
De nya parlamentens första
åtgärder blevo att vid de
sammanträden, som den 21/7
samtidigt höllos i de tre
huvudstäderna, utropa rådsrepubliker
med härav följande
konsekvenser, nationalisering av banker,
industrier och andra företag
och anhållan om ländernas
upptagande i Sovjetunionen.
Dessa framställningar
beviljades också av Sovjetrysslands högsta sovjet de första dagarna i augusti.
Redan långt dessförinnan hade rådsförfattningen hunnit trycka sin stämpel på
de tre staternas offentliga och enskilda liv. Samtliga presidenter avgingo, och
genomgripande »utrensningar» företogos inom statsstyrelsernas olika grenar samt
inom politiska kretsar — enda lagliga partiet var givetvis det kommunistiska.
Massarresteringar ägde rum, och en mängd ledande politiker från den gamla
regimens tid »försvunno», det vill säga fördes över gränsen till Ryssland. Bland dem
befunno sig exempelvis Estlands president Päts, den estniske frihetshjälten
general Laidoner och den lettiske frihetshjälten general Balodis. Nationaliseringen
drabbade banker, industrier och praktiskt taget alla företag liksom all
privategendom. Kontrollerande kommissarier tillsattes överallt. Givetvis förstatligades även
jordbruket. På den andliga odlingens område gjordes också djupgående ingrepp.
Sålunda avskaffades exempelvis Estlands vetenskapsakademi och Tartus teolo
giska fakultet. Alla för den nya regimen obekväma tidningar indrogos.
Efter staternas upptagande i Sovjetunionen gick bolsjeviseringen med allt
raskare fart. Alla baltiska legationer i utlandet och utländska i Baltikum
indrogos såsom obehövliga. Hyresreglering, varigenom de redan förut låga hyrorna
ytterligare avsevärt sänktes, påbjöds, och för att härbärgera den av anslutningen
föranledda invasionen av ryssar, såväl militära som civila, och bereda de otaliga
333
Stalins porträtt bäres i ett demonstrationståg genom
Rigas gator, sedan sovjet övertagit makten i Lettland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
