Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1942. Av redaktör K. O. Hammarlund - Priskontroll och kamp mot inflationsfaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnoberedskapen i Stockholm delar ut ett förråd av fruktkonserver till inkallades familjer.
Efter hand fick behandlingen av prisproblemen en mera principiell karaktär.
Kring månadsskiftet september—oktober förde regeringen allmänna
prisnivåförhandlingar, vilka avslutades med en representativ konferens. Statsminister
Hansson manade till kamp mot inflationsartad prisstegring och meddelade, att direktör
Gustaf Söderlund åtagit sig att leda utredningsarbetet i frågan. »Om riskerna äro
påtagliga», sade statsministern, »för en fortsatt prisstegring, som inte längre följer
av ofrånkomliga kostnadsökningar utan är av klart inflationistisk karaktär, därför
att den har sin grund i en ökning av inkomsterna i pengar, då är det uppenbart,
att vi själva på ett helt annat sätt än tidigare få ta på oss ansvaret för den
kommande utvecklingen». Vid den s. k. informationsriksdagen kunde statsministern
i november meddela, att den söderlundska utredningen lett till ett program med
riktlinjer för den ekonomiska politiken. Penningvärdets bevarande måste träda i
förgrunden, delvis i konflikt med speciella försörjningsintressen. Det gällde att
hindra inkomststegringar, att skärpa de prisreglerande åtgärderna, att minska
knappheten på arbetskraft samt att eliminera ett sådant överskott på köpkraft,
som kunde bilda underlag för en prisuppdrivande efterfrågestegring.
Det närmaste resultatet blev ett provisoriskt lönestopp i avvaktan på de redan
igångsatta löneförhandlingarna. I konselj den 13 november bemyndigades direktör
Söderlund att enligt de uppdragna linjerna fortsätta arbetet till motverkande av
en skadlig prisstegring. Löner och priser skulle låsas fast, den indirekta
beskattningen skulle höjas, statsutgifterna och arbetskraften dirigeras, i nödfall genom
tjänsteplikt. Ett positivt resultat uppnåddes strax före jul, då regeringen efter
lojalitetsförklaringar från jordbruksorganisationerna kunde bemyndiga
livsmedelskommissionen att definitivt fastställa jordbrukspriser att gälla till den 31 augusti
1943. Ungefär samtidigt träffades uppgörelse mellan arbetsgivarföreningen och
landsorganisationen om ett ramavtal, som medgav ökat dyrtidstillägg med 5 %
först då levnadskostnadsindex nått 249 och rätt till uppsägning, då det nått 257.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
