Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden - Kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kursutvecklingen på Stockholms fondbörs under 1942.
minskning om 101 milj. Förbättringen torde till övervägande del ha varit en följd
av den ökade byggnadsverksamheten på olika håll i landet.
De förändringar, som således skett i bankernas rörelse, ha bl. a. medfört en
ytterligare stegring i det inlåningsöverskott, som regelbundet redovisats ända
sedan juni 1941. Detta var i augusti uppe i över en miljard kr., men efter de stora
låneoperationerna i september och kronoskattelikviderna i november sjönk det
till 815 milj. mot 638 milj. vid samma tid året förut.
Trots den rika penningtillgången genomfördes icke någon sänkning i ränteläget
utan riksbankens diskonto kvarstod oförändrat i 3 % hela året. Även samtliga
räntesatser för in- och utlåning i bankerna bibehöllos oförändrade.
Kapitalmarknaden.
Den återhämtning, som under 1941 utmärkte marknaden efter depressionsåret
1940, fortsatte även under det följande året, om ock i långsammare takt.
Aktiekurserna stego sakta, ehuru med smärre avbrott av bakslag då och då,
börsomsättningen ökades och obligationsemissionerna nådde nya rekordsiffror, till över
85 % dominerade av nya statliga lån. I stort sett voro kapitalmarknadens
reaktioner för krigshändelsernas snabba växlingar relativt svaga, medan den inhemska
utvecklingen tycktes öva ett större inflytande. Optimism på grund av de goda
bokslutsresultat, som offentliggjordes under de första vårmånaderna, skapade en
fastare grundton under samma tid, men i juni avlöstes denna av en viss betänksamhet
inför det skärpta försörjningsläget beträffande bränsle och massaved samt inför
den starka konkurrensen om arbetskraft mellan industri, jordbruk,
skogsavverkning och torvtäkt. De ljusnande utsikterna för årsskörden betydde dock mer än
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
