Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande mycket kännbar. Betecknande för svårigheterna var att kollandet England,
trots att exporten av kol bortfallit, såg sig tvunget ransonera denna vara.
Tyskland använde, som redan antytts, i än högre grad än 1941
ockupationsländernas resurser för att tillgodose sina egna behov. Dessas råvarutillgångar
utnyttjades, och arbetskraft överfördes till Tyskland. Man räknade med att under
hösten 5—6 miljoner utlänningar, därav ett betydande antal krigsfångar, voro
sysselsatta inom Tyskland. Varubristen tilltog dock, och den civila konsumtionen måste
ytterligare nedskäras. Största bekymret ingav som nämnts transportfrågan.
Läget i Norge försämrades ytterligare under året. Det systematiska utnyttjandet
av landets resurser för tysk räkning medförde en svår brist på alla slags varor,
även på sådana, vilka tidigare förefunnos i överflöd, t. ex. fisk. Man kan få en
uppfattning om storleksordningen av de bördor, vilka pålades Norge, av
ockupationsomkostnadernas totalbelopp. Enligt en uppskattning skulle dessa mot slutet av året
ha överskridit en summa av sammanlagt 6 miljarder kr. eller närmare 4 gånger
landets statsskuld vid krigets utbrott. För Danmark var läget förmånligare, men
synes dock ha försämrats under året. Den industriella produktionen gick sålunda
tillbaka något i jämförelse med 1941. En markerad nedgång företedde produktionen
av vissa animaliska produkter. Indextalet för fläsk sjönk sålunda jan.—okt. 1941
till samma period 1942 från 54 till 29 (1935 = 100). För smör och kött var nedgången
mindre (74 till 65 resp. 112 till 107). I Finland var varubristen svår, ehuru
försörjningsläget kanske lättade till en viss grad, bl. a. på grund av en bättre skörd. En
något ökad industriell aktivitet kunde konstateras i jämförelse med sista halvåret
1941.
Beträffande länderna utanför spärren kan framhållas, att flera av dem, trots
bortfallandet av viktiga exportmarknader i Europa, dock åtnjöto en viss
högkonjunktur. I Sydamerika drevos sålunda produktion och export av en del krigsviktiga
varor samt livsmedel upp, varigenom handelsbalansen utvecklades i aktiv riktning.
Detta medförde bl. a. en påtaglig förbättring av dessa länders finansiella ställning
gentemot utlandet. Liknande var förhållandet med sådana länder som Island,
Egypten och Brittiska Indien.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
