Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1942. Av professor Torsten Thunberg - Kampen mot tuberkulosen intensifieras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lör den öppna vården svara 48
centraldispensärer samt 390
distriktsdispensärer.
Sjukdomen har t. o. m. under år 1941
krävt 250 fler dödsoffer än
under år 1940, och vi måste vara
beredda på en fortsatt stigande
tendens hos dödskurvan, så
länge kristiden varar och
troligen ytterligare några år.
Mycket betänkligt är, att de sjuka
i stor utsträckning
omhändertas för sent. När de intas på
något av våra sanatorier, sker
det i hälften av fallen för sent
för att möjlighet skall finnas
att bryta sjukdomens grepp.
Att sjukdomen så envist kan
hålla sina positioner sammanhänger med dess lömska art, dess förmåga att dölja
sig. Den första perioden efter nedsmittningen framvisar knappast några symtom,
eller också äro dessa så lätta, att de förbises eller misstolkas. Under ett par dagar
eller ett par veckor märks kanske litet feber, snuva, sväljningsbesvär och trötthet.
Men dessa initialsymtom gå ofta tillbaka, och den angripne märker kanske
åtskillig tid ingenting alls trots att sjukdomen griper omkring sig och trots att bacillerna
från det angripna lungpartiet med hostan spridas ut i luften till risk för
omgivningen. Ej minst farlig och lömsk är smittan, när den bäres av gamla människor
med blott långsamt fortskridande sjukdom. Ingen misstänker den gamle
farbrodern för att vara smittobärare. Hans envisa hosta är väl vanlig »gubbhosta». Men
så angrips oväntat något barn i familjen eller vänkretsen, och sammanhanget
avslöjas på så sätt.
Under kampen mot tuberkulosen måste vi alltså se det faktum i ögat, att runt i
vårt land äro dolda smittobärare spridda. Vi komma ingen vart, om vi ej upptäcka
dem och hindra dem att sprida sin smitta.
De oupptäckta smittkällornas problem kunde till en början synas olösligt. Inte
kunde man väl förmå hela vårt folk att underkasta sig den noggranna
undersökning, som behövs för att avslöja dessa smittokällor. En dylik undersökning måste
ha karaktären av en röntgenundersökning. Och det syntes ogörligt att få
folkmiljonerna fram till sjukhusens och centraldispensärernas röntgenapparater. Vilka
kostnader skulle det f. ö. ej dra att anordna en allmän röntgenfotografering?
Trots sin skenbara olöslighet är problemet ändå nu löst tack vare den procedur,
som benämnes skärmbildsfotografering.
Det är en brasilianare, Abreu, som vi lia att tacka för problemets lösning, en
lösning, som påminner om Columbi ägg. Hur enkelt kan det ej synas att ersätta de
dyra röntgenplåtarna, som avbildade bröstkorgen i naturlig storlek, med smalfilm
och hur nära till hands låg det ej att placera hela apparaturen i en buss och på så
vis öppna hela vårt landsvägsnät för våra röntgenologer. Kom ej Muhammed till
berget...
I all sin enkelhet innebär skärmbildsfotometoden en revolution. Den har
möjliggjort den massundersökning av folket, som är den nödvändiga förutsättningen för
de dolda smittkällornas upptäckt och som tar hänsyn till tuberkulosens karaktär
av en folksjukdom.
För skärmbildsfotometoden behövs till en början en vanlig röntgenapparat, som
möjliggör bröstkorgens genomlysning, och vidare en fluorescensskärm, som skän-
Svenska nationalföreningens mot tuberkulos
skärmbildsbuss.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
