Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livsmedelspriser och arbetsavtal. Av redaktör Th. Swedberg - Arbetsfred och avtalsprolongeringar över lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen, liksom i det första indexavtalet blir ungefär 75 % av stegringen. Skulle
emellertid indextalet stiga ända till 257 eller däröver, tillerkändes
Arbetsgivarföreningen och Landsorganisationen rätt att uppsäga hela ramavtalet.
Den nya prisregleringen för jordbruket, som var baserad på ett av
livsmedelskommissionen i slutet av augusti framlagt förslag och provisoriskt delvis
genomförts redan den 3 oktober, innebar — vid jämförelse med tidigare gällande priser
— en sänkning av spannmålspriserna, en höjning av potatispriset men status quo
i fråga om mjölk, kött och fläsk. Regleringen innebar, att för höstvete priset per
deciton sänktes från 27 kr. pius arealtillägg, som beräknades giva 4 kr., till 26 kr.
Höstrågen, för vilken tidigare gällt samma priser som för höstvetet, sänktes till
25 kr. Kornpriset sänktes från 26 kr. till 23 kr. Priset på svarthavre sänktes från kr.
21: 50 till 18: 50 och för vithavre från 22: 50 till 19 kr. Priserna på hö och halm hade
redan tidigare i enlighet med kommissionens förslag sänkts med 6 kr. per deciton
för hö och 2 kr. för halm. Samtidigt genomfördes emellertid en höjning av
potatispriset på ungefär 2 kr. Därjämte ställdes till förfogande ett belopp på 3% milj. kr.
för lokala regleringar av mjölkpristillägget i Norrland och delar av mellersta
Sverige. I skrivelse till statsministern hade Lantbruksförbundet och R. L. F. förklarat
sig garantera sin lojala medverkan till genomförande av de sålunda beslutade
prisjusteringarna.
Arbetsfred och avtalsprolongeringar över lag.
Om också årets avtalsrörelser helt gingo i inflalionsbekämpandets tecken och i
stort sett endast inneburo prolongeringar av tidigare avtal, skedde dock åtskilliga
justeringar. Vid årets ingång hade endast i ett fåtal fall uppgörelse träffats för de
vid årsskiftet utlöpande kollektivavtalen. Anledningen härtill var att man först
ville avvakta det nya ramavtal vartill förslag framlagts under 1941 års sista dagar.
När detta i mitten av januari väl var fastställt, undertecknades för de olika
avtals-lösa facken i rask följd avtal, av vilka de viktigaste voro följande:
Första uppgörelsen — avseende avtal, vilka skulle ha träffats redan under
föregående höst — gällde jordbruket. Beträffande riksavtalet infördes vissa ändringar
i arbetstidens förläggning till arbetarpartens förmån. I fråga om löneavtalen ökades
de fasta kristilläggen med följande belopp: årslönerna för statavlönad arbetare
och arbetare i kost med 30 kr., månadslönerna med 3 kr. samt timlönerna med
respektive 7 och 3 öre, beroende på huruvida vederbörande arbetare åtnjöt
förmånen av kost, logi och tvätt eller ej. Motsvarande ökningar av de fasta kristilläggen
skedde beträffande ackords- och övertidsersättningarna, ävensom de s. k. särskilda
ersättningarna. Uppgörelsen berörde direkt omkring 40 000 och indirekt 20 000
arbetare. För bilverkstäderna träffades i februari definitiv uppgörelse, som
berörde omkring 3 500 arbetare. Förutom vissa höjningar av minimilönerna
inräknades i desamma individualtillägg, som utgått enligt förut gällande avtals
protokollsanteckningar.
övriga avtalsrevisioner gingo i regel ut på prolongation av tidigare gällande
avtal med allenast den ändringen, att det nya ramavtalets bestämmelser om
dyrtidstillägg skulle tillämpas. Så var exempelvis fallet inom verkstadsindustrien,
järnbruken, mellansvenska gruvorna, Höganäs-Billesholms aktiebolag,
byggnadsämnesförbundet, småglasbruken, träförädlingsindustrien, sågverksindustrien,
pappersbruken, pappersmassefabrikerna, beställningsskrädderierna, skofabrikerna,
garverierna, tändsticksfabrikerna, rörledningsfacket, elektriska installationsfacket m. m.
samt de per 1 april löpande avtalen inom husbyggnadsindustrien. I runt tal
berördes av dessa avtalsuppgörelser 430 000 arbetare.
Inom vissa avtalsområden vidtogos dock åtskilliga justeringar. Inom
torvindu-slrien träffades i mars central uppgörelse, som innebar dels godkännande av ett
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
