Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret 1942. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad nederbörden angår så karakteriseras denna av en utpräglad brist under årets fyra första
månader. En förändring inträffade under maj i behaglig tid för den växande grödan, och
nederbörden var såväl under denna månad som juni högre än normalt. Juli och augusti uppvisade åter
brist, men under september och oktober tilltog nederbörden på nytt. Sistnämnda månad var
synnerligen nederbördsrik i Norrland. Som följd härav förbättrades vattentillgången avsevärt i våra
fjällälvar till båtnad främst för den norrländska kraftverksindustrien, indirekt även för landet i
övrigt. November och december slutligen kännetecknades av i det närmaste normala förhållanden.
Efterföljande sammanställning upptager nederbördssiffror i procent av de normala för de
enskilda månaderna dels för varje landsdel för sig, dels för hela riket.
Nederbörd i % av den normala.
Norrland Svealand Götaland Riket
Januari ............................................. 48 101 84 66
Februari ............................................. 69 101 85 79
Mars ................................................... 85 21 49 62
April ................................................ 63 59 54 60
Maj ................................................... 124 117 136 125
Juni ................................................... 146 127 74 125
Juli ................................................... 97 56 94 88
Augusti ............................................. 62 66 67 64
September .......................................... 129 102 113 111
Oktober ............................................. 214 111 82 160
November .......................................... 86 124 99 97
December .......................................... 70 110 123 93
Klimatologiska uppgifter för Stockholm äro sammanförda i tab. 2. För hela 1912 var
medeltemperaturen + 4,6° mot + 5,9° normalt, innebärande ett värmeunderskott på 1,3°. Kallaste månader
voro januari och februari med medeltemperaturer på —10,6° resp. —10,5° mot normalt endast
— 2,5° resp. — 2,6°. En kallare januari hade ej inträffat sedan 1814, en kallare februari ej sedan
1871. För en jämförelse med andra kalla vintrar har man för Stockholms vidkommande ett
betydligt större material än för övriga svenska meteorologiska stationer. Regelbundna
temperatur-observationer började nämligen utföras i huvudstaden redan 1756. De fyra kallaste vintrarna
därstädes sedan nämnda år äro följande med resp. medeltemperaturer för månader och hela vintern.
Vintern anses omfatta de tre kallaste av månaderna dec.—mars, oavsett vilka dessa äro.
1788/89 1808/09 1813/14 1941/42
December ........................ — 10,4 — 5,8 — 1,8 — 2,4
Januari ........................... — 8,2 — 12,1 — 14,3 — 10,6
Februari ........................... — 4,5 — 8,1 — 8,6 — 10,5
Mars ................................. — 8,8 — 4,3 — 2,7 — 6,5
Vintern ........................... — 9,1 — 8,7 — 8,5 — 9,2
Det framgår härav, att årets vinter var den kallaste åtminstone sedan 1756, under förutsättning
att vintern definieras på ovan anfört sätt. Räknar man åter, som stundom sker, till vintern de
fyra kallaste månaderna, kommer vintern 1788/89 på första platsen med ett medelvärde av — 8,0°,
vintern 1808/09 på andra med —■ 7,6° och årets vinter först på tredje plats med — 7,5°. Emellertid
bör framhållas, att observatoriet, varifrån den långa stockholmsserien härrör, numera ligger mitt
inne i stadsbebyggelsen, medan det i slutet av 1700- och början av 1800-talen, då de
konkurrerande vintrarna inträffade, var omgivet av ren landsbygd. På grund härav kan nog med fog
ifrågasättas, om inte stockholmsvintern 1941/42 var den kallaste av samtliga stockholmsvintrar sedan
1756, oavsett hur begreppet »vinter» definieras. Med hänsyn till att värmeunderskotten icke voro
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
