Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1942. Av redaktör Gunnar Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygning 1942.
Av redaktör GUNNAR KNUTSSON.
o
Ar 1942 blev betydelsefullt för det svenska flygvapnet, som enligt
riksdagsbeslut under en femårsperiod skulle utbyggas till 16 à 17 stridande flottiljer
jämte utbildningscentraler, centrala flygverkstäder m. m., varom läses på annan
plats i årsboken. För första gången i det svenska flygvapnets historia kunde en
flygvapenövning med två deltagande flygeskadrar genomföras. Det helsvenska
störtbomb- och spaningsflygplanet B 17 — S 17, konstruerat och byggt av Svenska
aeroplanaktiebolaget, Linköping-Trollhättan, tillfördes i större antal de flygande
förbanden. Antalet flygtimmar för flygvapnets förband steg ytterligare. Under
året bildades stiftelsen Flygvapnets hjälpfond för stöd åt behövande efterlevande
till störtade flygare. Genom en riksomfattande insamling erhölls under året c:a
200 OUO kronor, som alltså blev hjälpfondens startkapital. Stiftelsens första styrelse
fick följande sammansättning: generallöjtnant B. G. Nordenskiöld, ordf., överste
A. Ljungdahl, v. ordf., dir. C. A. Wicander, överstelöjtnant G. Galliner och dir. F.
Thunborg ledamöter samt byråchefen C. Curtman, kapten E. Christell och
fanjunkare H. C. Friberg suppleanter.
Det svenska trafikflyget led även under 1942 av kriget, men Aerotransport
upprätthöll trafik på följande linjer: Stockholm—Åbo—Helsingfors;
Stockholm-Visby; Stockholm—Berlin; Malmö—Köpenhamn—Berlin samt
Malmö—Köpenhamn. Trafiken på Helsingfors, Köpenhamn och Berlin upprätthölls hela året,
under det att trafiken på Visby endast fortgick under perioderna 27/1—20,4 och
19/10—31/12. Dessutom drevs tillfälligt en flygpostlinje mellan Stockholm och
England. Trots svårigheterna lyckades Aerotransport väl hävda sin ställning,
vilket framgår av följande preliminära årssiffror: 1210 000 flygkilometer i
reguljär trafik, 30 500 passagerare, 439 000 kg post samt 831 000 kg frakt och bagage.
ABA inköpte under året inga nya flygplan utan använde alltjämt de fem
förstklassiga tvåmotoriga Douglas DC 3-planen samt lika många tremotoriga Junkers
Ju 52 och en Fokker FX1I.
Under året fortsattes planläggningen för en kommande fredstrafik i luften.
ABA hade ju 1940 inlett underhandlingar med bl. a. Pan American Airways om
svensk-amerikansk Atlanttrafik, vilken redan sommaren 1940 skulle ha kommit
i gång, om inte krigsutvidgningen lagt hinder i vägen. Under 1942 sökte två
rederier — Svenska Lloyd genom sitt nybildade dotterbolag, Svenska Aero Lloyd,
och Svenska Amerika Linien genom sitt nybildade dotterbolag, Svenska
Amerikanska Aeroaktiebolaget — koncession för blivande flygtrafiklinjer Göteborg—
London resp. Göteborg—New York. Ansökningarna hunno ej slutbehandlas under
1942, men ett samgående mellan de två rederierna och Aerotransport började
diskuteras. Även kommande lokala flyglinjer inom Sverige började planeras, och
bl. a. bildades a.-b. Norrlandsflyg i Luleå med sikte på post- och passagerartrafik
utmed en flyglinje Stockholm—Sundsvall—Östersund—Luleå.
Ett stort antal flygutställningar höllos under året. Som arrangörer stodo
respektive lokala flygklubbar i Örebro, Gnesta, Östersund, Örnsköldsvik, Sollefteå och
Malmberget, i samtliga fall med flygvapnet, KSAK, Aerotransport och Svenska
Aeroplanbolaget i Linköping som utställare. Dessutom arrangerade flygvapnet
ensamt en stor flygutställning på Skansen i samband med Flygvapnets dag.
För det svenska segelflyget började året föga lovande. För första gången hade
Kungl. Svenska Aeroklubben begärt ett särskilt anslag för det motorlösa
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
