Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1942. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrottslivet 1942.
Av redaktör OLOF GROTH.
Det internationella idrottsutbytet inskränktes under året ytterligare, beroende
på kriget och de utomordentligt stora svårigheterna att erhålla visa för
planerade idrottsturneer. Ungerska och italienska idrottsbesök i Sverige, som redan
voro reklamerade, måste i sista stund inställas. En del landskamper kunde dock
utkämpas och blevo givetvis säsongens höjdpunkter. Vårt fotbollslandslag
spelade sålunda mot Tyskland i Berlin, mot Danmark i Köpenhamn och i Stockholm
samt mot Schweiz i Zürich. Jämte fotbollsspelarna hade boxarna det största
internationella utbytet med landskamper i Köpenhamn, Milano och Stockholm och
med en stor trupp som deltagare i de s. k. krigsmästerskapen i Breslau. I fri idrott
utkämpades en landskamp i Budapest, i brottning en i Köpenhamn, i kanot en i
Köpenhamn, i ishockey två mot Schweiz, i cykel två mot Danmark, i modern
femkamp mot Schweiz, i fäktning mot Italien, i handboll mot Tyskland och Danmark
(två gånger), i simning mot Danmark, i skridsko mot Schweiz. Resultaten av alla
landskamperna återfinnas under Idrottskrönikan 1942.
Om den internationella konkurrensen sålunda var mindre än något av de
tidigare krigsåren och många idrotter helt voro hänvisade till sig själva, blomstrade
det svenska idrottslivet som kanske aldrig förr. Ett par enstaka stjärnor av
enastående format bidrogo icke så litet till detta: Gunder Hägg, som satte 10
världsrekord i löpning under året, Åke Seyffarth, som slog flera rekord i
hastighetsåkning, och John Mikaelsson, som åter visade sig som världens bäste gångare.
Fotbollslaget gjorde likaledes en enastående propaganda med sina segrar över
Danmark men framför allt genom segern över Tyskland i det olympiska Stadion, som
var fullsatt av 90 000 åskådare. Den dagen, söndagen den 20 september, var årets
största idrottsdag — Gunder Hägg satte då sitt fantastiska 5 000-metersrekord i
Göteborg inför 20 000 åskådare.
Allmän idrott hade ett utomordentligt år och kunde notera ett 20-tal nya svenska
rekord. Gunder Hägg var den klart lysande stjärnan och hans löpningar tilldrogo
sig ett enormt intresse över hela världen. De 10 rekorden voro följande:
Juli 1: 1 eng. mil ................................4.06,2
» 3: 2 eng. mil ................................8.47,8
» 17: 1 500 meter ................................3.45,8
» 21: 2 000 meter ................................5.16,4
Aug. 23: 2 000 meter ................................5.11,8
» 28 : 3 000 meter ................................8.01,2
Sept. 4: 1 eng. mil ................................4.04,6
» 11: 3 eng. mil ................................13.35,4
» 20: 3 eng. mil ................................13.32,4
» 20: 5 000 meter ................................13.58,2
De svenska rekorden i allmän idrott återfinnas under Idrottskrönikan.
Årets enda landskamp i allmän idrott, mot Ungern i Budapest, vanns av Sverige
med 95 poäng mot 66. På grund av resesvårigheter var den svenska truppen
nedskuren och programmet mindre omfattande än vanligt.
Bandyn led av den mindre lämpliga serieindelningen, som ändrades mot årets
slut, samt av den ovanligt stränga kylan, som skrämde bort publiken. Lands-
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
