Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Connanght.
la Cour.
Dandet.
Bragg.
frekvensverktyg. Han hade lika stor betydelse
för bilismen som Daimler och Benz.
Bragg, sir William Henry, engelsk
vetenskapsman, Nobelpristagare (♦ 1862 — † 12/3).
Nedlade ett betydande arbete på studiet av de
olika strålformerna från radioaktiva kroppar.
Sedan Laue 1912 påvisat kristallernas egenskap
att tjänstgöra som gitter vid genomlysning med
röntgenstrålar, underkastade Bragg medelst den
av honom konstruerade
röntgenstrålspektrome-tern tillsammans med sin son, William
Lawrence B., detta fenomen ett ingående studium.
På ett slående enkelt sätt, först framkastat av
sonen, förklarades interferensfenomenens
uppkomst genom röntgenstrålarnas reflexion mot
kristallens olika atomplan. Genom att beräkna
atomplanens avstånd hos några enkelt
uppbyggda kristaller kunde de bestämma de
använda röntgenstrålarnas våglängder och med
dessa strukturen hos mera komplicerat byggda
kristaller. Därmed var grunden lagd till hela
den moderna kristallstrukturanalysen, för
vilket värdefulla arbete de tillsammans
belönades med 1915 års nobelpris 1 fysik.
Connaught, Arthur av, hertig, fältmarskalk
(* 1850 — † 16/1). Den siste av drottning
Victorias söner. Ingick 1879 giftermål med en
dotter till prins Friedrich Karl av Preussen. Av
makarnas barn, kronprinsessan Margareta av
Sverige och lady Patricia Ramsay, levde vid
faderns död endast den sistnämnda, öppnade
1910 å kung George V:s vägnar Sydafrikanska
unionens första parlament och blev därpå
generalguvernör över »the Premier Dominion»,
Kanada. Besökte 1920 Indien för att öppna de
provinsiella lagstiftande församlingar, vilka då
tillkommo som ett led i Indiens
konstitutionella utveckling. Deltog tidigare i egyptiska
fälttåget 1882, var överbefälhavare i provinsen
Bombay och senare på Irland samt blev 1907
förste innehavare av den militära chefsposten
på Malta.
La Cour, Dan B., dansk meteorolog (* 1876
— † 20/5). Född i Köpenhamn, anställdes han
vid det meteorologiska institutet redan 1900,
blev chef för dess avdelning för
väderlekstjänst 1903 samt för dess magnetiska avdelning
1920 ocli blev institutets direktör 1923. Sedan
1908 tillika docent i meteorologi vid Polyteknisk
l.æreanstalt. Deltog i norrskensexpeditionen
1899—1900 och var under följande år dess
ledare. Förberedde ett nytt »polarår» 1932—1933
och blev president för dess internationella
kommission. Spelade en ledande roll vid
organisationen av det mellanfolkliga samarbetet på snart
sagt alla områden av geofysiken.
Daudet, Léon, fransk författare ocli politiker
(* 1867 — † 1/7). Son till Alphonse Daudet,
blev han 1908 som förkämpe för den
monarkistiska ideologi, Maurras inspirerat, redaktör
för tidningen Action Fran^aise, sedan han
tidigare vunnit ett visst anseende som skönlitterär
författare och som medarbetare i olika
tidningar riktat våldsamma angrepp mot den rådande
republikanska regimen. Under världskriget var
hans inflytande störst. Ären 1919—24
representerade han Paris i deputeradekammaren. Då
hans son Philippe 1925 fanns dödad av en kula
i en bil, ansåg han honom ha fallit offer för
ett politiskt mord och igångsatte en häftig
smädekampanj mot dem han trodde skyldiga. Då
häktningsorder 1927 utfärdades mot honom,
inneslöt han sig på sin redaktion och
försvarades av sina camelots de rol, innan han
självmant gav sig och insattes 1 Santéfängelset,
varifrån han snart nog befriades av sina camelots.
Han uppehöll sig sedan i Bryssel till 1930, då
han benådades av republikens president och
återvände hem. Drev antisemitisk agitation.
Bland hans arbeten märkas »L’astre noir» och
»Vers le roi».
Ernest Pingoud, finsk kompositör (* 1888 —
† 2/6). Studerade vid Leipzigs konservatorium
och för Max Reger. Var fr. o. m. 1918 verksam
i Helsingfors. Bland hans kompositioner
märkas en rad symfoniska dikter, »Bekännelser»,
»Pierrots sista äventyr», »Chantecler», »En
riddare utan fruktan och tadel», »Dante», »Den
eviga lågan» och »Storstadens anlete».
Estaunié, Édouard, fransk författare (» 1862
— † 4/4). Var till sin borgerliga gärning
ingenjör och tekniker, nådde som ämbetsman höga
poster men skaffade sig världsrykte såsom
författare och ägde även i Sverige en stor och
tacksam läsekrets. Hjärtats vardag hade i
honom en öm pch framstående skildrare, som
bli-Vti benämnd »dét outsagdas diktare». Kring
sina gestalter skapade han en atmosfär av
sällsam intensitet. Som psykolog fullföljde han
traditionen från Bourget, men med en idealistisk,
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
