Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thommessen.
alltid sattes in under kriget, då viktiga
arbeten måste utföras på kortast möjliga tid.
Beklädde bland annat posten som rikets
ammunitionsminister — i mars 1940 utnämndes han
nämligen till riksminister för krigsmaterielen
— och betecknades som en oförliknelig
»vapen-makare». Han efterlämnade ett svårfyllt
tomrum, då han omkom vid en flygolycka.
Wedel-Jarlsberg, Frits, f. d. norsk minister
(» 1855 — † 28/7). Född i Oslo, tog han
juridisk ämbetsexamen 1879 och blev samma år
attaché vid svensk-norska legationen i Paris.
Sekreterare i utrikesdepartementet i Stockholm
1882—84. Legationssekreterare i London 1890,
innehade han sedan ministerposter i Madrid,
Lissabon och Paris fram till 1930. Spelade som
Norges ende och mycket rike adelsman en
viktig politisk roll där, särskilt under
unionskrisen. Skänkte 1929 gården Skaugum till norska
kronprinsparet.
Weingartner, Felix von, österrikisk
kompositör och orkesterledare (♦ 1863 — † 7/5). Var
bl. a. kapellmästare vid hovoperan i Wien och
ledare för symfonikonserterna där, direktör för
hovoperan och Folkoperan i Wien, där han till
1927 var ledare för
Filharmoniska konserterna,
samt direktör vid
operorna i Hamburg och
Darmstadt. Gästdirigent i
Stockholms
konsertförening 1923 och vid
Operan 1936.
Willstälter, Richard,
tysk kemist, professor,
Nobelpristagare (» 1872
— † 25/9). Född i
Karlsruhe, studerade han i Willstätter.
Munchen, blev docent 1896 och professor vid
universitetet där 1902. Flyttade tre år senare till
Tekniska högskolan i Zürich, men utnämndes
1912 till professor vid Berlins universitet och
föreståndare för det nygrundade Kaiser
Wilhelm-institutet för kemi i Dahlem. Professor i
Munchen 1916, avgick han 1925. Utförde
epokgörande undersökningar över färgämnen i blad,
blommor och frukter samt växternas andning
och reaktion för ljuset. Uppdagade sambandet
mellan blodets röda och klorofyllets gröna
färgämne. Erhöll Nobelpriset i kemi 1920. Ledamot
av ett tjugutal akademier, bland dem
Stockholms, Uppsala och Lunds.
Zweig, Stefan, österrikisk författare (• 1881
— † 23/2). Förde under flera år som emigrant
en resenärs tillvaro. Till sitt hemland kunde
han som jude icke återvända. Tidvis bosatt 1
England, vistades han i Förenta staterna på
långa föredragsturneer och uppehöll sig
slutligen i Brasilien, bl. a. för studier till en
biografi över Amerigo Vespucci och till sitt stora
arbete om den sydamerikanska republiken. Hans
författarskap omfattar ett stort antal
biografier över Fouché, Marie Antoinette, Magelhaens,
reseskildringar, noveller och romaner. Var
besjälad av samförståndets ideal och av vilja till
förståelse av liv och
kultur i alla dess
yttringar. Fann tidigt en
tacksam läsekrets över
hela jorden. Bland hans
arbeten märkas
»Själslig läkekonst»,
novellsamlingarna »Amok» och
»Den outgrundliga
hemligheten» samt romanen
»Hjärtats oro». Begick
jämte sin maka
självmord av grämelse över
hemlösheten.
Zweig.
328
Todt. Wedel-Jarlsberg. Weingartner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
