- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugoförsta årgången (händelserna 1943) /
66

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustafs 85-årsdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

endast en ringa del av det svenska folk, vars
tankar i dag gått till kungaborgen i Stockholm,
sade statsministern. Men vi känna oss företräda
allt Sverige när vi inför Eders Majestät giva
uttryck ät vår varma tillgivenhet och djupa
vördnad.

Makt och härlighet imponera. Kungligheten i
sig själv inbjuder till uppmärksamhet och
hyllning. Men sådant utgör ett oväsentligt inslag
i Eders Majestäts förhållande till folket.
Svenskarna, som en gång förbehöllo sig att konung
taga men ock vräka, se icke i konungadömet
någonting övernaturligt, icke i konungen en
överhet att blott frukta eller tillbedja. De vilja
med honom dela ansvaret för sitt öde. Deras
känslor för sin i dag åttiofemårige monark
komma också från djupare och varmare flöden
än dyrkan av hög ställning och yttre glans. De
se i Eders Majestät den främste representanten
för sina nationella strävanden, för sina
samfällda förhoppningar och önskemål, men
jämväl en människa och medborgare, som genom
sin personlighet och sin gärning gjort sig
förtjänt av aktning och tillit. Jag har sagt det en
gång förr och jag upprepar det gärna: Eders
Majestät har funnit sin egen kungsväg till det
svenska folkets hjärtan.

Eders Majestät har själv angivit denna väg i
sitt valspråk: Med folket för fosterlandet. Detta
valspråk innefattade ett stort löfte, icke minst
vid den tid då det gavs. Då kämpade ännu den
stora massan av vårt folk för sin behöriga
andel i gemenskapen. Den hade anledning att
till valspråket knyta stora förväntningar. Dessa
ha icke svikits.

Under Gustaf V:s regering har en lyckosam
utveckling ägt rum i vårt land. Näringarnas
blomstring har möjliggjort ett ständigt växande och
mera allmänt välstånd. Den sociala förståelsen
och känslan för samhällets omvårdnadsplikt har fördjupats, och åtgärderna från det allmännas
sida ha kraftigt medverkat till en fortskridande ökning av de breda lagrens trygghet och trivsel.
Genom de stora författningsreformer, som bära Eders Majestäts namn och sigill, ha folkets
strävanden att bli herre i eget hus nått sin fullbordan. Den allmänna delaktigheten i
bestämmande och ansvar har befordrat nationell sammanhållning och samverkan.

Allt detta är icke enskildas verk. Det är resultatet av de många i folket verkande krafterna.
Men det har förvisso varit av största betydelse, att i den omvälvningarnas tid, vi under de
senaste decennierna genomlevat, landets högste styresman förstått utvecklingens krav, städse
haft hela folkets väl för ögonen och därför kunnat så väl fylla sin medlande och samlande
uppgift.

I dag för fem år sedan bringade folket konungen en hyllning, på vars allmännelighet och
innerlighet ingen kunde taga miste. Jag dristar dock säga, att sedan dess ha banden mellan
konungen och folket knutits ännu fastare. Den stormtid, vari vi leva, har som kanske aldrig
förr drivit vårt folk samman. Allvaret och faran ha kommit sammanhållningen att framstå
såsom det över allt annat nödvändiga. Den sammansvetsning som ägt rum har också gällt
bandet mellan konungen och folket. Folket har förnummit att Eders Majestäts allra varmaste
önskan varit att skydda Sverige från krigets härjningar. Folket har vetat att Eders Majestät
med all makt vårdat sig om freden, den hedersamma freden med bevarad frihet och
självständighet. Eders Majestät har härvid befunnit sig i fullaste samklang med sitt folk, och detta
tackar i dag sin konung särskilt för hans oavlåtliga omsorg om de värden, som vi lärt oss
skatta såsom nationens högsta och dyrbaraste.

Det var i gamla tider sed att tillägga konungens namn ett betecknande attribut, sade
statsministern till slut. Vilja vi nu ta upp denna sed anmäler sig ett attribut framför andra. Eders
Majestät har blivit nämnd den folkkäre. Det betecknar väl vår konungs hållning till folket och
folkets känslor för konungen.

Eders Majestät täckes genom oss här församlade motta hela folkets vördsamma och
tacksamma hyllning och dess allra varmaste välgångsönskningar för dagar som komma!

Svenskar, ett fyrfaldigt leve för konungen. Leve konungen!

66

Ett väldigt namnchiffer sattes upp på
kanslihuset till jubileumsdagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1943/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free