Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt
Av redaktör E. W. LUNDGREN.
Svensk inrikespolitik var under 1943, liksom under de föregående krigsåren,
så nära förbunden med utrikespolitiken, att en åtskillnad mellan de båda
begreppen är svår att upprätthålla. Blickar man tillbaka på årets händelser och
diskussioner, fäster man sig i första rummet vid en rad tilldragelser, som på
ena eller andra sättet hade med vår utrikes- och neutralitetspolitik att göra:
upphävandet av överenskommelsen om den tyska transiteringen genom Sverige till
och från Norge, lejdbåtstrafikens olika faser, av vilka vår folkförsörjning var
starkt beroende, ubåten Ulvens undergång, som krävde 33 mans liv, den nästan
samtidiga beskjutningen av ubåten Draken, beskjutningen av två svenska
fiskebåtar, varvid 12 man omkommo, de svenska trafikplanen Gladans och Gripens
hemlighetsfulla förolyckande, behandlingen av de främmande flygplanen,
diskuterad i synnerhet i samband med de s. k. Lekvattnets- och
Skarpnäcksaffä-rerna, återupptagandet av de diplomatiska förbindelserna med norska regeringen
i London, som ju formellt aldrig hade varit avbrutna, överenskommelsen om
norsk och även dansk polisutbildning i Sverige, den hjälpverksamhet, som vi ha
varit i tillfälle att bedriva i olika länder, överförandet till Sverige av 1 600
est-ländare, hitkomsten av ett stort antal flyktingar, krigsförlisningar,
neutralitets-kränkningar i form av överflygningar och bombfällningar etc. Alldeles särskilt
berördes stämningen i Sverige av de upprörande händelserna i Danmark och
Norge, särskilt då av judeförföljelserna i Danmark och deportationerna av
studenter vid universitetet i Oslo. — En artikel i årsboken behandlar våra
utrikes-frågor under året.
Försvaret.
Försvaret och försvarsberedskapen stodo under året fortfarande i förgrunden
för det allmänna intresset. Den viktigaste försvarsfrågan vid årets riksdag var
omorganisationen av försvarets centrala förvaltning; beslutet härom innefattade
bl. a. tillkomsten av ett krigsmaterielverk och en försvarets fabriksstyrelse. En
lag om vapenfria värnpliktiga antogs av riksdagen. Hemortsförsvarssakkunniga
framlade på sommaren ett förslag till en ny lokal försvarsorganisation,
folkskyddet. En ny kommitté tillsattes i oktober för att omarbeta förslaget; enligt direktiven
skulle hemortsförsvaret ha civil karaktär. Ett system med inkallelser pr radio
prövades på våren. I början av juli lämnades meddelande om att
försvarsberedskapen skulle ökas under sommaren. Försvarsministern motiverade dessa
åtgärder med vår önskan att icke bli överrumplade av den militärpolitiska
utvecklingen. Emellertid skulle, enligt vad han utlovade, korta inkallelseperioder
eftersträvas. Skärpningen i beredskapen hade samband med planerna på att upphäva
transiteringen mellan Tyskland och Norge; dessa planer realiserades kort därpå
komplikationsfritt genom en överenskommelse mellan Sverige och Tyskland.
Efter olyckan med ubåten Ulven igångsattes under konungens beskydd en
riksinsamling för behövande efterlevande till i försvarets tjänst omkomna.
Flyghaverierna medförde många unga flygares död och ådagalade behovet av en
central väderlekstjänst för flyget. Krisrevisionen krävde rationalisering av
hand-räckningsfjänsten, under förmenande att tiotals miljoner kr. kunde sparas genom
en sådan. I slutet av året föreslog överbefälhavaren, att en särskild
försvarsstabskår, bestående av stabsofficerare ur de tre försvarsgrenarna, skulle inrättas. Fält-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
