Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat exempel på
neutralitetspolitikens svårigheter var frågan om
tillverkning i Sverige av fiskebåtar för tysk
räkning. Sådan export hade betraktats som
ett helt normalt inslag i vår handel. Nil
uppstod plötsligt (och förmodligen inte
utan tillskyndelser från svenskt håll)
misstanken, att dessa båtar kunde
användas i krigstjänst. Engelska protester
ingingo den 27 februari. Från svensk sida
framhölls med goda skäl, bl. a.
sjötekniska, det absurda i anklagelsen, men
först så småningom lade sig de vreda
vågorna.
Neutralitetskriinkningar.
Sverige var under året utsatt för
neutralitetskränkningar av allehanda slag,
vilket, då kriget hade blivit allt mer
desperat, tyvärr måste betraktas som en helt
naturlig sak.
Den 24 februari nödlandade ett tyskt
transportflygplan i Lekvattnet i
Värmland. Planet var på väg från Finland till
Norge i enlighet med en
överenskommelse från 1941, att tyska obeväpnade
»kurir-flygplan» finge — följande vissa
överenskomna ruter — flyga mellan Norge och
Finland över svenskt område och vice
versa. Nu visade det sig, att planet
transporterade uniformerad militär och var
försett med två nedmonterade kulsprutor.
En viss valhänthet hos vederbörande
militärmyndigheter vid omhändertagandet
av planet och dess besättning gjorde
Lekvattnet-affären till en både i pressen och
riksdagen mycket uppmärksammad
inrikespolitisk fråga. Ur utrikespolitisk
synpunkt visade fallet, att tyskarna överträtt
de överenskomna reglerna för
kurir-trafiken i luften, nämligen att flygplanen skola vara civila, ha civil besättning
samt vara obeväpnade.
Svenska regeringen upptog självfallet saken med den tyska, men inte förrän
i augusti, sedan ännu ett likartat fall inträffat — en nödlandning på Rommehed
den 19 juli kom en uppgörelse till stånd. Tyskarna förbundo sig att iakttaga
de svenska kraven och att förse sina kurirplan med särskilda kännemärken,
varemot svenskarna bekräftade, att om ett dylikt plan nödsakades landa, det skulle
behandlas som ett civilt flygplan, d. v. s. att besättningen inte skulle interneras
utan planet få fortsätta.
De svenska bestämmelserna om tyska kurirplans behandling (att de icke skulle
beskjutas, icke visiteras, icke förhindras att åter starta) hade emellertid upprepade
89
Utrikesminister Chr. Günther går till
uppvaktning för konung Gustaf på dennes 85-årsdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
