- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugoförsta årgången (händelserna 1943) /
92

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1943

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betraktats som en tillgång. Förutsättningen för Sveriges medgivande hade
emellertid varit, att striderna i Norge upphört. Ju mindre »normala»’ och fredliga
förhållandena där under den tyska ockupationen gestaltade sig, ju mer alltså
den från svenskt håll angivna förutsättningen visade sig vara en chimär, desto
tyngre kändes bördan och desto angelägnare blev svenska regeringen att
avskudda sig den. Förberedelser härför träffades redan under 1942, i det att
varu-transiteringen avsevärt förminskades. I början av år 1943 inskränktes
permittent-trafiken högst betydligt, helt enkelt beroende på att permissionerna i Norge gåvos
sparsammare. Från denna tid lät man på svenskt håll alltmer tydligt förstå, att
förbindelsen skulle komma att uppsägas. Beslut härom torde lia fattats redan på
våren och definitivt i slutet av juni. I slutet av juli lät svenska regeringen för
vederbörande i Berlin klargöra sina svårigheter att fortsätta transiteringen och
föreslog dess upphörande. Efter blott några dagars förhandlingar träffades en
överenskommelse härom, och den 5 augusti meddelades ’detta i en gemensam
svensk-tysk kommuniké. Uppgörelsen innebar, att trafiken inställdes beträffande
gods fr. o. m. den 15 augusti, beträffande permittenter fr. o. m. den 20 augusti.
Vanlig civil persontrafik skulle emellertid som förut vara tillåten och tyska
postvagnar skulle få medfölja vissa svenska tåg. I frågan om olja skulle betraktas som
krigsmateriel, vilket från svenskt håll hävdades, kunde uppgörelse icke träffas;
emellertid inställdes fr. o. m. 1 oktober även dylika transporter.

Meddelandet om transiteringens upphörande fullständigt i godo mottogs av
svenska folket med stor tillfredsställelse, trots att vissa av neutralitetspolitikens
ständiga opponenter på allt sätt sökte misstänkliggöra den kvarstående, fullt
normala och civila resandetrafiken mellan Tyskland—Danmark och Norge (i
genomsnitt några tiotal resande per dag). Att Sveriges beslut i grannländerna och bland
de allierade gjorde ett gynnsamt intryck behöver knappast framhållas.

Även i andra avseenden utnyttjade Sverige möjligheten att mera markera sin
självständiga hållning. Sålunda tilläts en representation för det franska
»befrielseutskottet» i Algier verka i Stockholm, och i september inleddes officiellt
förbindelse med denna delegation. Vidare installerades ett svenskt sändebud hos den
norska regeringen i London, och vid årets slut ackrediterades cheferna för de
norska resp. holländska beskickningarna i Stockholm som ministrar.

De danska judarna.

Förhållandet mellan det danska folket och regeringen å ena sidan,
ockupationsmakten å den andra blev mot sommarens slut ohållbart. Ett s. k.
undantagstillstånd infördes den 29 augusti. En följd härav blev, att de danska judarna i slutet
av september hotades med deportation. Svenska regeringen lät genast (den 30
september och 1 oktober) underrätta den tyska, dels att en dylik åtgärd skulle
få allvarliga återverkningar i Sverige, dels att vi vore villiga att här mottaga
samtliga danska judar. Svaret blev bryskt avvisande. Emellertid följde omedelbart
en massflykt av judar över Öresund och därjämte även av danskar, som icke
längre kände sig trygga i sitt fädernesland. Mer än 11 000 flyktingar, av dem cirka
7 000 judar, kommo sålunda till Sverige och omhändertogos här. Detta synes i
förbigående sagt ha skett på ett sätt som gör den under kriget stundom något
ifrågasatta svenska organisationsförmågan all heder.

De norska studenterna.

Ett likartat problem uppstod den 30 november, då professorer (cirka 20) och
studenter (cirka 1 200) vid universitetet i Oslo anhöllos och hotades med deporta-

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1943/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free