Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1943. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Prisrörelse och penningmarknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid samma tid 1942. Någon arbetslöshet i egentlig mening behövde man således
icke räkna med under året.
Ehuru skörderesultatet ej fullt nådde upp till fjolårets, var det dock tillräckligt
för att under 1944 trygga ett bibehållande av de ransoner som hittills utgått.
Prisrörelse ocli penningmarknad.
Genom det i november 1942 införda prisstoppet, blev prisnivån praktiskt taget
fastlåst. I kommerskollegiums totalindex för grosshandelspriser (1935 = 100) som
i december 1942 stod i 195, inträdde under årets båda första månader en uppgång
med ett par enheter, men i augusti var indextalet åter nere i decemberläget och
bibehölls oförändrat t. o. m. november. Priserna för svenska industriprodukter i
första hand men även för jordbruksprodukter och ej bearbetade varor visade
under andra halvåret en sjunkande tendens. Exportvarupriserna lågo tämligen fasta
liksom även importvarupriserna, men dessa senare tenderade mot slutet av året att
sakta stiga.
På penningmarknaden utövade de statliga utgiftsöverskotten alltjämt inflytande
i riktning mot en fortgående ökning i betalningsmedlen. Riksbankens
sedelutgivning, som i november 1942 uppgick till 1 831,4 milj. kr., utgjorde ett år senare 2 085,4
milj. och hade således stigit med 254 milj. kr. eller 13,9 % mot en ökning av 280 milj.
och 18 % för närmast föregående år. Sedelökningen var således betydligt mindre
och även i andra omloppsmedel var uppgången lägre än året förut. Bästa uttrycket
härför torde omsättningen av clearingvalutor i riksbanken varit. Dessa valutor
utgöras ju av checker, postremissväxlar, bankkvitton m. m., som bankerna genom
riksbankens förmedling få utväxlade sinsemellan. Under tiden december 1941 till
och med november 1942 hade denna omsättning uppgått till 4 004,2 milj. kr. i
genomsnitt per månad men nådde under följande helår 4 016,4 milj. per månad.
Ökningen utgjorde således endast 12,2 milj. mot en stegring av 730,1 milj. året förut
eller procentuellt endast 0,3 % mot 22,3 %. Det totala beloppet för clearingens
omsättning under tiden januari—november uppgick till 43 947 milj. kr. mot 43 680 milj.
för samma tid 1942.
Tillgången på flytande medel var hela året mycket riklig. Kassabehållningarna
hos bankerna höllos dock på en väsentligt lägre nivå än under 1942. Sålunda
uppgingo affärsbankernas rena kassamedel för januari—november i medeltal per
månad till 445,6 milj. mot 638 milj. för de 11 första månaderna närmast föregående år.
Denna minskning i kassatillgången innebar dock icke något försvagande av
bankernas likviditet i stort, då den kompenserades av en långt starkare ökning i deras
innehav av obligationer och statspapper, som i medeltal per månad belöpte sig till
1 709,8 milj. mot 1 234,9 milj. för motsvarande elva månader 1942. Endast ett
obetydligt belopp utländska obligationer (omkr. 14 milj. kronor) ingick i denna post
under 1943, men däremot spelade innehavet av skattkammarväxlar en väsentlig roll
med ett medeltal per månad av 542 milj. kr. mot 442,7 milj. under samma tid året
förut. Hela beloppet av utgivna skattkammarväxlar utgjorde i medeltal per månad
1 062 milj. kr. Att affärsbankerna icke under året behövde rediskontera växlar i
riksbanken var ju rätt naturligt. Endast ett mycket obetydligt belopp skymtade i
rapporterna under de båda första månaderna.
Den statliga upplåningen fortsatte alltjämt att stiga, om också något långsammare.
Den fonderade statsskulden uppgick i november till 7 095,3 milj. kr. mot 5 813,9 milj.
i november 1942. ökningen utgjorde således 1 281,4 milj. kr. och motsvarades ett år
tidigare av en ökning om 1 660,4 milj. Statens tillfälliga upplåning belöpte sig i
november till 2 644,3 milj. kr. mot 2 227,1 milj. vid samma tid året förut.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
