Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1943. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kursutvecklingen på Stockholms fondbörs under 1943.
sättningen endast 109,4 milj. kr., medan obligationsaffärerna stego till 133,5 milj.
kr. En lugn och mycket fast ton präglade i stort sett börsen under hela året.
Aktiekurserna lågo väl i början något svaga med undantag för bankaktier men voro
sedan i nästan oavbruten stegring månad efter månad. I yttre hänseende torde
man ha bedömt utvecklingen i krigshändelserna till de allierades fördel som ett
gott tecken, men även på den inre fronten framväxte ett ökat förtroende till
näringslivets framtidsutsikter. Industriboksluten voro fortfarande goda och vittnade
om huru väl man lyckats anpassa produktionen till det ändrade läge, som kriget
skapat, bränslesituationen ljusnade alltmer och skördeutsikterna voro lovande.
De spänningar, som uppstodo i det politiska läget med anledning av händelserna
i Norge och Danmark, påverkade knappast det allmänna börsläget. I riksbankens
månatliga fondbörsindex, byggd på aktiekursernas procentuella förhållande till
parivärdena, återspeglade sig denna bedömning av utsikterna i en stegring under
första kvartalet från 170 i januari till 174 i mars, vilken följdes av en lika stor
nedgång under vårkvartalet, varvid index nådde sin lägsta punkt för året med 169 i
juni. I september hade den åter stigit till 182 men sjönk sedan i november till 180.
Hela börsomsättningen uppgick till 242,9 milj. kr. mot 244,6 milj. under 1942, och
medelomsättningen per börsdag utgjorde 855 000 kr. mot 868 000 året förut.
Aktieaffärerna belöpte sig i medeltal till 385 000 kr. per börsdag mot 604 000 kr.
under 1942.
Obligationsmarknaden präglades tidtals av brist på material. Efterfrågan gällde
då främst kortfristiga placeringsobjekt men även medellånga och långa emissioner
kunde med lätthet placeras. Liksom under de närmast föregående åren
dominerades emissionsmarknaden helt av statliga låneoperationer. Jämte en del
försäljningar under hand av statsskuldförbindelser och räntelån, delvis i
konverterings-syfte, samlade sig den statliga upplåningen främst i tre stora emissioner, två i
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
