Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1943. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Handel och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finanstidningens konjunkturindex för åren 1938—1943.
Skeppningarna till Danmark, som inställdes under sista kvartalet, omfattade
endast 70—75 % av fjolårets, och även till andra länder voro leveranserna långt
mindre än tidigare. Under de månader lejdbåtstrafiken fortgick kunde en viss
export ske på Argentina. I sin helhet beräknades exporten av sulfitmassa för
papperstillverkning ha nedgått under 1942 års, vilken i sin tur endast var en
obetydlighet av förkrigsexporten. Av sulfatmassa torde utförseln 1943 ha utgjort endast 60 %
av vad den var 1942. Vad slutligen slipmassan angår måste sliperierna nästan helt
stå stilla i brist på avsättningsmöjligheter. För att tillgodose hemmamarknadens
behov uppehölls en tillverkning, som torde ha uppgått till 5 à 10 % av
sliperiindu-striens totala kapacitet. Då c:a 95 % av den normala svenska massatillverkningen
är baserad på export, förstår man i vilket deprimerat läge denna industri så
småningom blev försatt genom kriget.
Pappersindustriens avsättningsmöjligheter undergingo ingen förändring till det
bättre under 1943. Särskilt var läget tryckt för sulfitpapper och greaseproof, medan
kraftpappersbruken kunnat hålla tillverkningen i gång relativt väl. Affärerna på
hemmamarknaden kunde också fortgå i något så när normal omfattning.
Ett av järnindustriens stora problem var alltjämt bristen på vissa råvaror.
Särskilt gällde detta tillgången på skrot och vissa legeringsmetaller. Däremot inträdde
en väsentlig ljusning i fråga om bränsleförsörjningen, där situationen särskilt för
ved och träkol var ganska hotande i början av året. Tack vare att importen från
Tyskland av stenkol och koks kunde fortgå utan nämnvärda störningar hela året,
blevo behoven därav rätt väl tillgodosedda och i fråga om ved och träkol var
tillgången i slutet av året t. o. m. mycket riklig. Vattentillgången var i allmänhet riklig
och försörjningen med elektrisk kraft god. Bristen på smidesskrot medförde redan
tidigt en skärpt ransonering. I viss utsträckning fick man använda sig av tackjärn,
där produktionen var någorlunda tillfredsställande, för att ersätta det
svåråtkomliga skrotet. Vid tillverkning av kvalitetsstål fingo köparna, där så var möjligt,
tillhandahålla behövligt kompensationsmaterial samt införskaffa statlig licens. Till
svårigheterna hörde även bristen på arbetskraft särskilt för tyngre arbeten, och
under sommarmånaderna, då denna brist ytterligare förstärktes genom semestrar
och ökade militära inkallelser, måste man på vissa håll inskränka driften från tre
till två skift. Mot slutet av året förbättrades dock åter förhållandena, så att driften
kunde återupptagas i full utsträckning.
Trots dessa och andra svårigheter kunde produktionen hållas rätt väl uppe, ehuru
en viss nedgång så småningom gjorde sig gällande. Ordertillgången var i början
av året riklig och visade under våren en så stark tendens att öka, att
industrikommissionen såg sig föranlåten att i mitten av maj utfärda s. k. försäljningsstopp från
den 19 maj till den 1 juli för att därigenom ge järnverken möjligheter att effektuera
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
