Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1943. Av Gotthard Johansson - Samlings- och grupputställningar - Minnes- och retrospektiva utställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstlivet i Sverige 1943.
Av GOTTHARD JOHANSSON.
Konsten hade även under 1943 goda konjunkturer. Utställningarna avlöste
varandra i lika snabb följd som under föregående år, och även om det klagades
över att Stockholm genom den fortsatta militära ockupationen av Liljevalchs
konsthall undandrogs sin förnämsta utställningslokal, så kompenserades denna
brist i hög grad av museernas vidgade utställningsverksamhet, som över lag
resulterade i ökade publiksiffror. Särskilt för Nationalmuseum, till vilket ett par
av årets största utställningsevenemang voro knutna, var 1943 ett glansår, och
Historiska museets under rubriken »Tiotusen år i Sverige» presenterade nyinstallering
av samlingarna blev en triumf för modern museal utställningsteknik och
popula-riseringsförmåga.
Samlings- ocli gnipputställningar.
Vid sidan av Sveriges allmänna konstförenings höstutställning, som fyller den
även detta år omdiskuterade uppgiften som en allmän svensk »salong», framträdde
Svenska konstnärernas förening för första gången på länge med en större
utställning i Konstakademien. I övrigt hade de olika konstsalongerna som vanligt
sammanfört de till dem mer eller mindre fast anslutna konstnärerna till uppvisningar
av »sommarens skörd» eller mer merkantilt betonade jul- och sommarutställningar.
Samtidigt framträdde emellertid en viss tendens till en ny typ av
grupputställningar, markerad av de motiviskt betonade av svenska porträtt, anordnad av Nya
Dagligt Allehanda i Thurestams konstsalong, Musik i konsten i Galerie S:t Lucas
och Stockholmsbilder i De ungas salong, den sistnämnda resultatet av en
pristävlan. Av något annan karaktär, men konstnärligt den märkligaste av alla, var
den utställning, varmed Svensk-franska konstgalleriet firade sitt 25-årsjubileum
och till vilken sammanförts en rad av de ofta mycket betydande verk av fransk
och svensk konst, som genom galleriet förmedlats till offentliga och enskilda
samlingar i vårt land. Fritz H. Erikssons samling, en av de förnämsta av modern
svensk konst, utställdes i Konstakademien.
Minnes- ocli retrospektiva utställningar.
Som årets största konstnärliga händelse skulle man nog kunna beteckna den
utställning, Fem stora gustavianer, varmed Nationalmuseum högtidlighöll
150-års-minnet av Pilos, Roslins, Halls, Per Krafft d. ä:s och Jean Erie Rehns samtidiga
bortgång 1793. Det blev en lysande apoteos över den gustavianska epoken, där
framför allt Roslin var praktfullt representerad, medan Pilo blev i någon mån
lidande av att den beramade utlåningen av hans danska verk på grund av den
politiska utvecklingen i Danmark icke kunde komma till stånd i avsedd
utsträckning. Blygsammare i format och betydelse voro de minnesutställningar, varmed
museet hedrade Olof Arborelius och Fanny Bråte. Georg von Rosens konst
aktualiserades för en yngre generation genom en av Sveriges allmänna konstförening
anordnad utställning i Konstakademien, men ännu större intresse väckte de båda
utställningar av C. F. Hills konst från hans friska och hans sjuka tid, som
arrangerats av Färg och form. I samma lokal hyllades Döderhultarens minne med en
representativ samling av hans verk. Minnesutställningen över den 1942 avlidne Bertil
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
