Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikaliska tilldragelser 1943. Av Kajsa Rootzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musikaliska tilldragelser 1943.
Av KAJSA ROOTZÉN.
Den musikaliska aktiviteten i Sverige följde under 1943 i stort sett samma
riktlinjer som tidigare. I huvudstaden kunde man väl, särskilt på hösten, märka
en ytterligare begränsning vad beträffar tillförseln utifrån av nya tonskapelser
och internationella artister, men konsertfrekvensen var icke dess mindre
densamma som närmast föregående år, d. v. s. under såväl vår- som höstsäsongen
praktiskt taget oavbruten. I viss mån torde den få betecknas som rentav något
väl livlig, såtillvida som publikintresset inte hade alldeles samma proportioner.
Tillgången var alltjämt större än efterfrågan, vilket tyvärr hade bl. a. den följden
att ibland även förnäma kvalitetsprestationer på estraden lämnades jämförelsevis
obeaktade.
På en linje kunde emellertid konstateras ett lika glädjande som påfallande
uppsving. Kammarmusiken — med stråkkvartetten som finaste uttrycksform —
tillvann sig, efter åtskilliga år i skymundan, ökad uppmärksamhet; och samfundet
Intim Musik (förutvarande Folkkonsertförbundet) kunde under vårsäsongen
inhösta en så stark publikframgång med Beethovens stråkkvartetter framförda i
en sammanhängande serie, att en liknande orientering i Brahms’ produktion,
påbörjad under hösten, tedde sig närmast självfallen. Utom nämnda mästare
fanns bl. a. även Berwald, Debussy, Mozart, Schubert och Smetana företrädda på
institutionens program, och i samband med Föreningen Svenska Tonsättares
25-årsjubileum i november spelades som nyhet en stråkkvartett av Sten Broman.
För framförandet svarade i olika sammanhang bl. a. Garagulykvartetten,
Wolf-kvartetten, Stockholmskvartetten, Skånekvartetten, pianisten Olof Wibergh och den
danske romanssångaren Aksel Schiötz, som tolkade Schuberts cykel »Die schöne
Müllerin» in extenso. Liksom förut odlades kammarmusiken jämförelsevis
regelbundet även av Fylkingen, som bl. a. introducerade en ny stråkkvartett av Gunnar
de Frumerie, en sonat för altfiol och piano av Hilding Hallnäs, en Fantasi för
oboe och stråktrio av Benjamin Britten och en sonat för piano à quatre mains av
Paul Hindemith.
På den kammarmusikaliska linjen låter sig infogas även en konsert anordnad
av flöjtisten Håkan Edlén varvid bl. a. Debussys sonat för flöjt, harpa och altfiol
uppfördes, en minneskonsert ägnad den år 1918 bortgångne Emil Sjögren
och tre sonataftnar, den ena bjuden av cellisten Claude Génetay och pianisten
Ingmar Bengtsson, den andra av violinisten Carl Garaguly och pianisten W.
Wit-kowsky och den tredje av syskonparet Bengt och Barbro överström, han flöjtist,
hon pianist. Bland övriga enskilda konsertgivare märktes pianisterna France
Ellegaard, Georges Faragö, Annie Fischer, Ingebjörg Gresvik, Julian von Kårolyi,
Fritjof Kjellberg, Melita Lorkovic, Dinu Lipatti, Ulla Malmborg (debut), Marianne
Richter (debut), Victor Schiöler, Silvia Serbescu, György Vàsärhelyi och Kurt
Walldén, violinisterna Vasco Abadjev, Ferenc von Albert, Lilia d’Albore, Ernst
Källberg och Endre Wolf, cellisterna Gaspar Cassadö och Elvira Nordin samt
sångartisterna Signe Amundsen, Margareta Bergström (debut), Jussi Björling,
Sofia del Campo, Jolanda di Maria Petris, Lorri Lail, Elsa Larcén, Gjurgja Leppée,
Ingalill Linden-Buchman, Dagny Muchow-Rodosi, Lea Piltti, Aulikki Rautavaara,
Aksel Schiötz, Maria Spilga och Folke Wedar.
För den symfoniska musikutövningen svarade i första hand Konsertföreningen
med Carl Garaguly som ordinarie orkesterledare. En del konserter hade liksom
föregående år anförtrotts åt Tor Mann, och för övrigt gästdirigerade Hermann
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
