Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikaliska tilldragelser 1943. Av Kajsa Rootzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokföra debuten av en ny svensk ensemble, »Lilla kammarorkestern», en
sammanslutning av yngre musiker som inriktat sig på att framföra sådana klassiska och
moderna verk som på grund av en begränsad besättning faller utanför den gängse
symfoniska repertoaren.
I Musikhistoriska museet gavs under vårterminen sjutton orienterande
söndagskonserter i sex serier, rubricerade 1) Violin och violinstil, 2) Rokoko och
wienklassicism, 3) Solosången under romantiken, 4) Det wagnerska musikdramat,
5) Klassisk och romantisk instrumental stil och 6) Grieg, ett hundraårsminne.
När museet under hösten överflyttat till nya lokaler förlades konserterna till
musikakademiens orgelsal, där man genomgick Sebastian Bachs »Wohltemperiertes
Klavier» och Mendelssohns pianostil. Även Nationalmuseum fortsatte sin
konsertverksamhet och bjöd bl. a. ett program helt ägnat den gustavianske tonsättaren
Joseph Martin Kraus.
Musikens vecka detta år sammanföll i huvudstaden med firandet av Föreningen
Svenska Tonsättares 25-årsjubileum, och dess program omfattade bl. a. en
kammarmusikafton av Svenska Solistförbundet, en elevkonsert på musikhögskolan,
körkonsert i Stadshuset och en festföreställning på Kungl, teatern, varvid
framfördes fragment ur åtta svenska operor, däribland andra akten ur Stenhammars
»Gillet på Solhaug».
I samband härmed hade den lyriska nationalscenen också urpremiär på ett
nytt svenskt operaverk: Oskar Lindbergs »Fredlös». Det litterära stoffet till detta
musikdrama hade hämtats ur Selma Lagerlöfs novell »De fågelfrie», vilken
emellertid av den tyske textförfattaren Fritz Tutenberg blivit ganska förvanskad.
Musiken däremot företedde med sina anknytningar till folktonen en nationell
särprägel, och speciellt åt sångstämmorna hade tonsättaren lyckats ge en mycket
anslående klang, melodisk tjuskraft och rättfram uttrycksfullhet. Verket
framfördes i Ragnar Hyltén-Cavallius’ regi, med dekorationer av Bo Beskow och under
196
HjQrdis Schymberg som Rosina i »Barberaren i
Sevilla» och Joel Berglund i titelrollen i »Boris
Godunov».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
