Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1943. Av redaktör Olof Groth - 7 000 i riksskyttetävlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ishockeyn måste för första gången sedan spelet infördes i Sverige nöja sig med
rent inhemska uppgörelser. Hammarby var det klart dominerande laget med
segrar i såväl storserien som i SM, där Göta besegrades i finalen med 4—1.
Kanotisterna, hade en landskamp, mot Danmark i Hudiksvall, som vanns med
34—32 tack vare de manliga deltagarna, varemot danskorna voro klart överlägsna
svenskorna. Bäste man var svensken G. Fredriksson från Nyköping, som vann
såväl 1 000 som 10 000 meter, vilka distanser han även tog hem i SM.
Orienterarna hade större antal deltagare än någonsin på sina tävlingar. SM
vanns av V. Vikstrand, Årsunda, och budkavlen av Nynäshamn.
Simningen gick mycket framåt på bredden men hade alltjämt svårt att bli någon
publiksport. Landskampen i Helsingör vann Danmark med 97—94, som vanligt
tack vare damerna. SM i Linköping dominerades av Hellas, som tog åtta
mästerskap. De stora lagkappsimningarna, 20-manna och 50-manna, vunnos av Neptun,
10-manna av Hellas. Polomästerskapet togs av Hellas med 6—1 över S. 02 i Göteborg.
Skidsäsongen är inledningsvis berörd. I Engelberg i Schweiz utkämpades en
inofficiell landskamp, där schweizarna till stor överraskning vunno alla
huvudtävlingarna utom stafetten. Säsongens dominerande löpare var Nils Karlsson från
Mora, som gjorde den märkliga prestationen att vinna både 30 och 50 km vid
mästerskapen i Östersund och sedan triumferade i både Vasaloppet och
Skinnar-loppet. Resultaten av mästerskapstävlingarna återfinnas under idrottskrönikan.
Skridskosporten led svårt av den blida vintern och SM på 10 000 meter kunde
aldrig hållas. På 500 och 3 000 meter blev Gunnar Hallkvist från Eskilstuna
överraskande mästare medan den otränade Seyffarth vann 1 500 meter. Mästerskapen
i konståkning erövrades av Bo Mothander och Britta Råhlén såväl individuellt
som i par.
Tennis hade ett mycket gott år med flera landskamper. Danmark besegrades
inomhus med 5—0 och Rumänien utomhus med 6—1. Även matchen mot Ungern
vanns med 4—3 men måste på grund av regn flyttas inomhus och räknades därför
icke som landskamp. Säsongens största evenemang var dock invigningen av
Kungliga hallen i Stockholm. Invigningen förrättades av konungen inför 5 000
åskådare och bland spelarna deltogo tysken von Cramm och ungraren Asboth,
Europas två bästa spelare.
’ 7 000 i riksskyttetüvlingen.
Drygt 7 000 deltagare från hela Sverige samlades den 22—24 juli i Stockholm
för att fira 50-årsminnet av den nuvarande skytteorganisationen. Det blev en
strålande tävling i ett strålande högsommarväder. De många utländska
tidningskorrespondenterna i Stockholm, speciellt de amerikanska, sände långa rapporter
till sina tidningar om tävlingen, om den hårda stridsskjutningen, det väldiga
deltagarantalet, kampen mellan olika landsdelar, besöken av framstående danska
och finska skytteledare samt att greve Folke Bernadotte fungerade som ledare.
Utgången av de olika tävlingarna framgår rätt bra av helsidesrubrikerna i Svenska
Dagbladet: »Halland bäst i strålande riksskyttestart», »Skånes och böndernas dag
i riksskyttet», »Sörmlandssmed och flygmajor fältskyttesegrare», »Sista ståskottet
avgjorde spännande riksmästerskap».
Riksskyttemästare på bana blev Alf Kallenberg, Skarpskytteföreningen.
Resultaten återfinnas under idrottskrönikan.
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
