Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt 1943. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edén, Churchill och Stalin vid konferensen i Teheran. (Se Kronologisk förteckning 1 dec.)
Makten övertogs nu av marskalk Badoglio. Efter en fredstrevare i början av
augusti sände denne i mitten av månaden en general till Lissabon för att i största
hemlighet söka kontakt med de allierade. Detta ledde till Italiens kapitulation, som
undertecknades 3 september i Siracusa. Villkoren, som sammanfattades i tretton
punkter, omfattade omedelbart inställande av fientligheterna, utlämning av
Korsika samt av allt italienskt territorium såsom operationsbaser för de allierade samt
av flottan, flyget och alla krigsfångar och dessutom italiensk utfästelse att
försvara alla flygfält och örlogsbaser, tills de övertagits av de allierade. För att dessa
skulle hinna genomföra sina planerade landstigningar skulle kapitulationen
tillsvidare hemlighållas. Redan samma dag landsteg 8:e armén på Kalabriens sydspets,
och 9 september steg 5:e armén i land vid Salerno. Dagen förut tillkännagav
general Eisenhower, att Storbritannien, USA och Sovjetunionen beviljat Italien
militärt vapenstillestånd. Planen att sända en amerikansk flygburen division till Rom
skrinlades, då tyskarna någon dag tidigare besatt aerodromerna utanför staden.
Nyheten om kapitulationen hälsades med jubel i Italien och de ockuperade
länderna, och bland Tysklands bundsförvanter i sydöstra Europa kände man sig
frestad att följa exemplet. I detta kritiska läge handlade tyskarna mycket snabbt.
De besatte Rom, varifrån konungen, kronprinsen och Badoglio i hast flydde, först
till Palermo och sedan till Brindisi, som blev provisorisk huvudstad. Större delen
av italienska flottan undkom till Malta, ehuru slagskeppet Roma sänktes på vägen
av tyskt flyg, men i Italien, Frankrike och på Balkan avväpnades de italienska
armeerna. Stora styrkor övergingo dock med hela sin utrustning till de
jugoslaviska partisanerna eller började gerillakrig bland de italienska bergen.
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
