Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pound.
Rachmaninov.
Reinhardt.
Sikorski.
osynliga huvudperson. Skådespelarna blev inle
så mycket självständigt skapande konstnärer
som verktyg, vilka hade att förkroppsliga den
bild av dramat, som tidigare tagit gestalt i
regissörens fantasi.
Sikorski, Vladyslav, polsk general och
statsman (• 1881 — † 4/7). Dödad vid en flygolycka
i Gibraltar då han var på återväg från en färd
till Främre Orienten, där han inspekterat
polska förband. (Se vidare Kronologisk
förteckning över utrikeshändelserna.) S. var född som
österrikisk polack i Tuchow. Han genomgick
tekniska högskolan i Lwöw och tog efter
världskrigets utbrott 1914 aktiv del i organisationen
av de polska legionerna och i de strider, som
polackerna utkämpade i Karpaterna. År 1918
stod han i spetsen för den första polska
armékåren, som kämpade mot ukrainarna vid
undsättandet av Lwöw. Såsom general och chef för
en polsk armékår deltog han 1920 i
försvarsstriderna mot bolsjevikerna. Under den polska
republikens första år utgjorde S. ett
stabiliserande element. År 1922 blev han premier- och
utrikesminister, vilka poster han innehade i
fem månaders tid. Senare var han även
krigsminister. Under sin politiska tid sökte han
etablera drägliga förbindelser med
Weimar-Tyskland, men när Pilsudski 1926 blev
diktator, tog utvecklingen helt andra banor. Efter
Polens nederlag 1939 blev han ett samlande
namn för sina landsmän, och under hans
ledning bildades i jan. 1940 Polens nationella råd,
en landsflyktig polsk regering. Han besökte 1
dec. 1941 Stalin för att avvända en rysk-polsk
kris. Ett år senare besökte han president
Roosevelt. Personligen åtnjöt S. den största aktning
bland de allierade, och polackerna sågo i honom
sin obestridde ledare och främste statsman.
Tesla, Nikola, kroatisk vetenskapsman och
uppfinnare (» 1857 — † 8/1). Han var pioniär
på radiotelegrafiens område och hade bakom
sig omkring 700 uppfinningar. Bland dessa
kunna nämnas konstruktioner för
kraftöverföring med roterande elektriskt fält,
teslaström-mar, teslalampor samt ett särskilt system för
telegrafering och telefonering. Mest berömd blev
han för upptäckten av den s. k.
Teslatransformatorn, med vilken han kunde åstadkomma
högspända och högfrekventa växelströmmar
med märkliga egenskaper. Med denna uppfin-
ning skapade T. grundvalen för den medicinska
högifrekvenstekniken. Efter att ha genomgått
tekniska högskolan i Graz praktiserade T. 1
Europa och sedan i USA, där han först
arbetade under Edison och sedan grundade eget
laboratorium i Colorado, där han bildade ett
bolag för exploatering av sina uppfinningar.
Veidt, Conrad, tysk-brittisk filmskådespelare
(» 1893 — † 3/4). Född i Berlin, debuterade
han tjuguårig hos Reinhardt. Han blev under
1920-talet en av den tyska filmens mest
bekanta namn, och hans egendomliga yttre
predestinerade honom till en rad fantastiska roller
1 den då starkt experimenterande tyska
filmstilen, t. ex. såsom sömngångaren-mördaren i
Dr Caligari, titelrollen i Studenten från Prag
och Ivan den förskräcklige i Vaxkabinettet.
Under de första ljudfilmsåren uppträdde han som
Metternich 1 \Vien dansar och ler och andra
roller. 1933 lämnade han sitt fosterland och
uppträdde därefter blott i engelsk och
amerikansk film. Han blev brittisk medborgare.
Vigeland, Gustav, norsk skulptör (* 1869 —
† 12/3). Efter ett par ungdomsår på sjön
började V. skulptera och studerade dels hemma i
Norge, dels i Danmark, Frankrike, Italien och
England. I en del friskulpturer och porträtt
hävdade han sig tidigt som Norges främste
skulptör. Kända äro hans byster av bl. a.
Oscar II, Björnstjerne Björnson, Henrik Ibsen
och Sophus Bugge samt det ståtliga
monumentet över den norske matematikern Niels Henrik
Abel som är rest i parken nedanför slottet i
Oslo. Men framförallt blev Vigelands namn
förknippat med den fontän, som han i över
fyrtio år var sysselsatt med. Förslaget till
denna fontän var först förhållandevis blygsamt,
men vad tiden led växte det ut mer och mer
och antog till slut gigantiska proportioner. Den
ursprungliga uppställningsplatsen befanns snart
för liten, och så beslöts att resa monumentet
vid Frogner utanför Oslo. Sommaren 1940
uppställdes där 46 av de till fontänen hörande
bronsfigurerna, men de utgjorde endast en
bråkdel av hela anläggningen. Mittpunkten
utgöres av ett 17 meter högt granitblock,
monoliten, som efter 14 års arbete av V. och hans
medhjälpare i augusti 1943 stod färdigt — en
jätteskulptur, myllrande av uppåtsträvande
människogestalter, allt som allt 121 stycken.
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
