Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagssessionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beslut fattades om inrättande av Svenska institutet, som skall centralisera
upplysningsverksamheten i utlandet, informationsstyrelsen skars ned, och en
utlänningskommission för behandling av utlänningsärendena inrättades.
Kommissionen tillsattes i juni med byråchefen Erik Bexelius som ordförande.
En allmän beredskapsstat på 1,2 miljarder kr. skapade en reserv i händelse av
arbetslöshet efter ett vapenstillestånd. Regeringen fick en av kommissionen för
efterkrigsplaneringen föreslagen finansfullmakt på 100 milj. kr. för att under tid,
då riksdagen icke var samlad, kunna realisera förslag från kommissionen. För
övrigt må nämnas besluten om statsförvärv av Västeråsbanan, anslag till en ny
statsisbrytare, lokalbrevportots höjning, uppförande av ett annex till kanslihuset
vid Myntgatan, omorganisation av rättsmedicinväsendet, gengasforskning,
rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården, förstatligande av de kommunala
mellanskolorna och pensionsförbättring åt vissa statspensionärer.
Allt gick dock icke som regeringsledamöterna hade tänkt sig. Finansminister
Wigforss hade föreslagit, att de fem allmänna restaurangbolagen skulle
sammanslås till ett enda, men propositionen föll genom att första kammaren med lottens
tillhjälp avvisade förslaget. Finansministern igångsatte senare en ny utredning
i ärendet. Riksdagen desavuerade jordbruksminister Bramstorp genom att i
strid med hans proposition uppdraga radikala riktlinjer för
hushållningssällskapens omorganisation: landstingen skulle inkopplas i hushållningssällskapen som
huvudmän. Också denna fråga hänsköts till ny utredning och väntades icke
återkomma förrän till 1946 års riksdag. Manilla dövstumskola, som enligt
ecklesiastikminister Bagges förslag skulle nedläggas, fick genom riksdagens beslut ett nådår
i avvaktan på ny utredning, likaså Härnösands dövstumskola. Riksdagen begärde
utredning om ändrade bestämmelser om den kvalificerade majoriteten, så att den
kommunala förvaltningen skulle få större rörelsefrihet — ett socialdemokratiskt
initiativ. Vidare begärdes den samordning av åtgärderna för att motverka
landsbygdens avfolkning, som högern hade motionerat om, samt utredningar om
jordbrukets rationalisering, ökad lekmannarepresentation i kyrkomötet, hösthelgdag,
lägre byggnadskostnader, sjuksköterskornas löne- och anställningsförhållanden
m. m.
Det första varslet om en höstsession kom den 4 september, alltså kort före valet.
Finansminister Wigforss meddelade då vid ett av järnvägsmännens
samorganisation i Göteborg anordnat möte, att det kanske bleve nödvändigt, att riksdagen
redan på hösten fattade beslut om ett extra lönetillägg för de grupper
statsanställda, som hade det sämst. Regeringen i övrigt tycks icke ha haft någon
kännedom om att finansministern umgicks med sådana planer. Statsministerns
bekräftelse på det hastigt mognade beslutet kom emellertid den 8 september i hans
radiotal inför valet. Han nämnde då, att det fanns »olika anledningar» till en
höstsession. Av ett yttrande av statsministern i höstriksdagens remissdebatt den
1 november framgick, att han för sin del ansåg, att de utrikespolitiska
förhållandena främst hade föranlett den extra sessionen.
Höstriksdagens ärenden voro lätt räknade. Statstjänarna fingo en provisorisk
löneförbättring. Folkpensionärerna erhöllo en provisorisk förstärkning av
pensionerna, därvid den socialdemokratiska majoriteten, i samförstånd med
socialministern, gick ifrån regeringsförslaget och bättrade på förstärkningen. Det
internationella återuppbyggnadsarbetet fick ytterligare 150 milj. kr. och
flyktinghjälpen ytterligare 8 milj. kr., försvaret fick en forskningsanstalt, de erkända
arbetslöshetskassornas understödsbelopp höjdes, och Norrbottens järnverk
utbyggdes. En utrikesdebatt första dagen rörde väsentligen den grymma tyska
framfarten i Norge och Danmark samt frågan om asylrätten, en ekonomisk debatt två
dagar senare kretsade bl. a. kring det alltmera brännande löneproblemet. Flera
frågor för dagen fördes interpellationsvägen inför kamrarna, alltifrån evakue-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
