Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1944 - Flyktingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter det erbjöd genom flyktingarnas stora antal — vid årsskiftet funnos
sammanlagt 193 000 utlänningar i landet — till på köpet politiserat. Potentiella
krigsförbrytare och quislingelement måste sålunda tagas om hand på särskilt sätt. Därtill
kom att ryska regeringen, som betraktade de baltiska flyktingarna såsom ryska
medborgare, plötsligt krävde, att ryska legationen genom sina tjänstemän skulle
i flyktinglägren få bedriva upplysningsverksamhet i syfte att förmå vederbörande
att återvända till hemorten. Svenska regeringen medgav detta, vilket vid årets slut
blev föremål för starkt kritisk uppmärksamhet, särskilt i pressen.
Beträffande den svenska humanitära hjälpverksamheten i övrigt är att säga,
att hjälpen till Grekland fortsatte som förut med den omläggning, som betingades
av landets befrielse. En uppmärksammad krigsfångeutväxling ägde rum genom
Sveriges bemedling i Göteborg den 7 september. Mycket uppseende väckte kung
Gustafs offentliga vädjan till riksföreståndaren amiral Horthy (10 augusti) att
skona de ungerska judarna, vilka under det faktiska tyska herraväldet i landet
Den finska Berlinlegationens personal anlände den 12 september till Stockholm pä väg hem.
T. v. minister och fru Kivimäki samt bakom dem finske ministern i Stockholm Gripenberg.
hotades till sin existens. Avsevärda praktiska följder härav blevo så småningom
skönjbara. Dessutom förbereddes organisatoriskt och praktiskt vårt lands
deltagande i det internationella återuppbyggnadsarbetet.
Sveriges skyddsmaktsuppdrag omfattade under året 20 länder och uppgick, då
kulmen nåddes, titi omkring 100, men sjönk sedermera i och med vissa staters
frigörelse till omkring 90. För den kommande freden beredde sig Sverige genom
förhandlingar av olika slag (beträffande handelsutbytet, internationell luftfart,
tonnagefrågor o. d.) och ej minst genom att rusta för ett effektivt deltagande i
återuppbyggnadsarbetet — både i ordets bokstavliga och överförda bemärkelser.
Slutligen kan nämnas, att den utrikespolitiska debatten under 1944
huvudsakligen var en efterklang till föregående års. I ett nytt och som mången ansåg
ofarligt eller åtminstone mindre farligt läge återupptogs tidigare kritik av regeringens
göranden och låtanden. I fråga om aktuella åtgärder och ställningstaganden var
enigheten däremot påfallande. Både stats- och utrikesministrarna framträdde med
delvis ganska ampra försvarstal.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
