Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1944. Av förste aktuarien Viking Källström - Sverige. Försörjningsläget i allmänhet - Sysselsättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss närmare, varmed de delar av Europa, som kunde nås via Tyskland, småningom
krympte. Finland utträdde ur kriget, och situationen i de övriga nordiska
länderna tillspetsades ytterligare. De allierade stormakterna utövade starka
påtryckningar på de neutrala europeiska länderna i syfte att få dessa att bryta de
kommersiella förbindelserna med Tyskland och såmedelst påskynda detta lands
nederlag, vilka aktioner ledde till påtagliga resultat.
Mot bakgrund av ovan antydda utveckling har man att se dels den höga
försvarsberedskapen i Sverige under större delen av 1944, dels det under höstens lopp
successivt starkt beskurna varuutbytet med kontinenten. Ett långvarigt avbrott i
tillförseln från denna marknad befarades medföra allvarliga svårigheter för vår
försörjning, om ej handelsförbindelserna åt andra håll inom en nära framtid kunde
återupptagas i vidgad omfattning. På varor som gummi och smörjoljor hade det
länge rått brist, och därtill kommo under senare delen av året bl. a. koks, kokskol,
tegel, fönsterglas och andra byggnadsmaterial samt vissa slag av handelsjärn och
metaller.
Även under 1944 måste sålunda fossila importtrönsfe/i i stor utsträckning
ersättas av ved, träkol och torv. Avverkningarna 1943/44 hade ungefär programenlig
omfattning, och våren 1944 ansåg sig bränslekommissionen kunna försöksvis avskaffa
produktionsplikten beträffande ved för det bränsleår, som började 1 juli. Under
hösten försämrades emellertid bränslesituationen allvarligt dels på grund av
stoppet i den tidigare forcerade kol- och koksimporten, dels emedan avverkningarna
på grund av ogynnsam väderlek, försenat jordbruksarbete och brist på
arbetskraft fingo ej ens hälften så stor omfattning som ett år tidigare.
Med avseende på livsmedel och beklädnadsartiklar var försörjningen under större
delen av 1944 i stort sett något bättre än de närmast föregående åren. Vissa
lättnader kunde sålunda genomföras i skoransoneringen och handeln med textilvaror
samt tidvis beträffande köttvarukonsumtionen. Mot årets slut försämrades läget
något.
Sysselsättningen.
Föreliggande statistiska data till belysning av läget på arbetsmarknaden ge på
det hela taget vid handen, att sysselsättningen inom näringslivet under 1944 var i
stort sett tillfredsställande och obetydligt bättre än året förut. Det må dock erinras
om, att en avsevärd mängd arbetskraft togs i anspråk för den militära beredskapen
samt att krigs- och ersättningsindustrierna sysselsatte många armar. Inom särskilt
jordbruket och skogsbruket klagades liksom tidigare över bristande tillgång på
arbetskraft.
Det förefaller som om den sedvanliga säsongmässiga förbättringen på
arbetsmarknaden var mera markerad under 1944 än närmast föregående år. Härpå tyder
bl. a., att antalet ansökningar om arbete på 100 lediga platser vid
arbetsförmedlingskontoren under perioden januari—juli 1944 minskades från 164 till 90 men
samma period 1943 från 137 till 89. Den motsatta säsongmässiga förändringen under
årets senare hälft var däremot åtminstone tidvis mindre framträdande än året
förut. För december 1944 angavs sålunda siffran 129 mot 150 samma månad 1943. I
viss mån torde den här berörda utvecklingen sammanhänga med, att den med
byggnadsverksamhet direkt eller indirekt sysselsatta arbetskraften var bättre och
jämnare utnyttjad under 1944.
Läget och utvecklingen på arbetsmarknaden kunna också belysas medelst
uppgifter rörande arbetslöshetens omfattning. En jämförelse mellan siffrorna för antalet
arbetslösa i procent av hela det redovisade medlemsantalet inom fackförbunden
vid slutet av oktober 1944 och 1943 visar minskad arbetslöshet för samtliga förbunds
vidkommande, exempelvis sågverksarbetare 8,6 mot 12,7, målare 6,3 mot 12,2,
verkstadsarbetare 2,1 mot 2,5, grovarbetare o. d. 4,0 mot 6,2 och transportarbetare 6,2
mot 8,2 %. För samtliga fackförbund voro procenttalen resp. 3,3 och 4,5. Det må på-
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
