Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1944. Av redaktör K. O. Hammarlund - Stark böljegång för kött och fläsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. (Foto för årsboken i januari 19i5.)
Sitiande fr. v.: kapten Erik von Heland, riksdagsman E. A. Gustafson i Vimmerby, fil. dr
Harald Nordenson, direktör Gustaf Söderlund, docent Karin Kock (kommissionens
huvudsekreterare), kommissionens ordförande professor Gunnar Myrdal, statssekreterare Enar Eckerberg,
godsägare C. G. Liedberg, fru Eleonor Lilliehöök, riksdagsman J. A. Andersson, riksdagsman J.
A. Ericsson i Kinna; slående fr. i>.: disponent Hjalmar Aselins, ombudsman Sven Andersson,
pol. mag. Erie Westerlind, fil. kand. Marianne Björk, fil. dr Richard Sterner (de tre sistnämnda
tillhörande kommissionens kansli), direktör Ernst Wehtje, redaklör Karl Fredriksson, fil. dr
Arne Björnberg (kommissionens sekreterare), LO:» förste ordförande August Lindberg,
förbundsordförande Oscar Westerlund, riksdagsman O. E. Sandberg, förbundsordförande John Grewin.
i de ransonmässigt sammankopplade tillgångarna på ett nästan liotfullt sätt.
Svinslakten hade plötsligt blivit utomordentligt stor. Anledningen härtill var att söka
i prispolitiken.
För att under ären 1942 och 1943 få fram så mycket fläsk som möjligt med hjälp
av det dåvarande svinbeståndet prisbelönades produktionen av tunga grisar.
Sedan läget förbättrats, sänktes åter priset på tungviktarna, och grisuppfödaren
skulle få bättre betalt för de lättare djuren. Resultatet blev den största svinslakt
som noterats.
Givetvis kunde inte allt detta fläsk konsumeras i vanlig ordning. Stora partier
lagrades i fryshusen, men inte heller fryshusen räckte till. Det blev slaktstopp,
d. v. s. slakterierna begränsade svinslakten. Samtidigt var tillgången på nötkött
mindre god, och det var svårt att läcka efterfrågan i bristorlerna. I ransoneringen
avspeglades den säregna situationen på flera sätt. Större delen av köllransonen
måste tagas ut i fläsk. Samtidigt medgavs kupongfri servering av fläskrätter på
näringsslällen, och det blev fri försäljning av bl. a. korv och sylta.
Fram på eftersommaren inträdde normalare förhållanden, fläsktillgången
minskades och andelen av annat kött blev större. De lössläppta fläskvarorna
återinfördes under ransoneringen, och totaltilldelningen blev densamma som föregående
år och slutligen lägre. Under de fyra kvarlalen visade veckoransonen följande
variation: 1) 400, 2) 701, 3) 533, 4) 323. Beträffande ransonernas storlek bör erinras
om att befolkningen i Norrland och i Kopparbergs län under våren och hösten
erhöll en extratilldelning av 400 gram amerikanskt fläsk. Delta var ett avsteg frän
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
