Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själv och velat bilda en »regering» i vilken endast Lie och Riisnes skulle ha suttit
kvar av de gamla »ministrarna». Ett stigande inflytande hade den radikale
»polisgeneralen» Marthinsen, vilken med sina svällande uppdrag alltmer fick
karaktären av en norsk Himmler. Bland quislingarna av enklare kaliber framträdde
oron och olusten ganska tydligt. Partiorganet Hirdmannen vände sig direkt
»mot de medlemmer i NS som skjelver i bukserne». Och när dessa samma
medlemmar på hösten inkallades till obligatorisk vapenutbildning, måste många
hämtas med hjälp av polisen. Några flydde rent av till skogs.
Det var icke lätt att vara quisling. Hatet steg oavlåtligt, repressalierna skärptes.
I tät följd kommo meddelandena om att angivare och quislingpoliser likviderats
— under loppet av två veckor på hösten dödades sålunda inte mindre än 15 norska
angivare. Även mot tyska polismän riktades attentat. I gengäld förekom det att
lojala norrmän överföllos och mördades — de s. k. clearingmorden hade
importerats från Danmark.
Trots förhoppningarna om snar befrielse var året för norrmännen fyllt av
lidanden. Vårvintern medförde svåra livsmedelsförhållanden, sommaren gav en dålig
skörd. Och de tyska ockupationsmyndigheterna togo allt hänsynslösare i anspråk
alla norska tillgångar och utförde till Tyskland så mycket som deras tonnage
mäktade. Svart bröd, salt fisk, grått mjöl och potatis, allt i knappa ransoner,
utgjorde huvudbeståndsdelen av kosten, som för barnens och en del lyckligt lottade
äldres vidkommande välbehövligt kompletterades med matpaket från Sverige och
Danmark och för barnens dessutom med svensk utspisning i skolor och hos
parktanter. Många gamla dukade under. Folkets hälsa sjönk, epidemier fingo fart,
tuberkulos och nervsjukdomar ökade. Den materiella förödelsen genom sabotage
och bombangrepp medförde givetvis också en stor belastning — det var icke
enbart med glädje man såg tyskarna stoppa jättebyggen av fabriker och börja
spränga halvfärdiga som de finansierat med norska statsmedel.
Särskilt hårt drabbades Bergen, som byggts ut till tyskarnas största ubåtsbas.
Den 20 april sprang — eller sprängdes — ett ammunitionsfartyg i luften i stadens
hamn, varigenom en våldsam och vidsträckt ödeläggelse vållades. 4 500 byggnader
blevo mer eller mindre skadade — 136 brunno. ned och 145 skadades så illa att
de ej kunde repareras. Bland de svårt härjade byggnaderna var Haakonshallen.
Den ekonomiska förlusten översteg flera tiotal miljoner kronor. 93 människor
dödades, 506 intogos på sjukhus, närmare 5 000 personer sökte läkarhjälp. Bland
Vardagshändelse i Oslo 19H: bilar köra upp framför elt hus, poliser spärra ingångarna,
arresteringar följa.
’342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
