Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1945 - Vårsessionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsorganisationen. Riksdagen framförde
vissa önskemål om den nya
försvarsorganisation, som 1947 års riksdag får överväga
sedan femårsperioden efter 1942 års
försvarsbeslut utgått. Bl. a. underströks
vikten av en god utbildning för alla vapenföra,
förenklad organisation och rationalisering.
Med hänsyn till det finansiella läget kan
det bli nödvändigt att justera 1942 års
kostnadsram.
Försäkringsväsendet. Utredning begärdes i syfte
att åstadkomma en genomgripande
centralisering och rationalisering av
försäkringsverksamheten, däri inbegripet om och i
vilken utsträckning det privata
försäkringsväsendet borde överföras till det allmänna
och i vad mån flera försäkringsgrenar
borde göras obligatoriska.
Soldaten skall kämpa, argsint och tapper,
med krut och granater, men inte med papper.
(Försvarsminister Sköld hade anmärkt på att
kostnadsbeloppen som flygförvaltningen
uppgivit för skrivmateriel och papper var påfallande
höga. Statsrådet Ewerlöf biträdde som konsult i
försvarsdepartementet.)
Giftermålsbalken. Äktenskapshindret för
sinnessjuka och sinnesslöa gjordes dispensabelt.
Gummi, syntetiskt. Till uppförande och drift
av fabriksanläggningar i Ljungaverk och
Stockvik för tillverkning av syntetiskt
gummi anvisades 5 850 000 kr. Tidigare har
för samma ändamål anvisats sammanlagt
11 900 000 kr. Till odling av gummiförande
maskrosor anvisades 107 000 kr.
Hemmens forskningsinstitut erhöll statsbidrag
med 50 000 kr.
Hyreslagen. Hyresgäst erhöll rätt att i fråga
om lägenheter och lokaler av alla slag få
erlägga hyra månadsvis utan att
hyresrätten förloras.
Hyresregleringslagen erhöll fortsatt giltighet till
30 sept. 1946.
Högertrafik. Motioner om principbeslut om
införande av högertrafik bifölls av första
kammaren men avslogs av andra, varför
frågan förföll.
Inköp av förnödenheter. Som förlagskapital för
inhemska produkter anvisades 42 milj. kr.
Till inköp av tackjärn anvisades
sammanlagt 26,4 milj. kr.
Insyn i företag. Utredning begärdes huruvida
och i vilken ordning en ur samhällelig
synpunkt önskvärd förbättrad kunskap om
företagens ekonomiska förhållanden kunde
vinnas utan åsidosättande av näringslivets
berättigade intressen.
Jordbrukets maskinlånefond förstärktes för att
öka den gemensamma användningen av
jordbruksmaskiner, vilka skall
tillhandahållas av maskincentraler.
Jordbrukets prisreglering. Regleringsåtgärderna
bibehölls i huvudsak oförändrade. Till
täckande av kostnaderna anvisades 133 milj.
kr. samt till förmalningsersättningar 40
milj. kr.
Jordbruksforskningen. Ett jordbrukets
forskningsråd inrättades som en delegation
inom lantbruksakademien för
sammanhållande ocli stödjande av forsknings- och
försöksverksamheten. Ett fristående
jordbruks-tekniskt institut inrättades för
jordbruksteknisk forskning ocli upplysning.
Järnvägar, elektrifiering. Medel anvisades till
fortsatt elektrifiering av linjerna Östersund
—Storlien och
Stockholm—Tillberga—Köping. Beslut fattades om elektrifiering av
linjerna Varberg—Uddevalla och Lund—
Landskrona—Billeberga för 24 milj. kr.
Järnvägar, enskilda. Statsförvärv beslöts av
Halmstads—Nässjö järnvägar,
Nässjö—Oskarshamns, Eksjö—österbymo och
Vetlanda järnvägar.
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar skulle fr. o. m. 1 juli 1945
införlivas med statens järnvägar.
Järnvägar, stängselskyldighet. Lag antogs att
järnvägsinnehavare skall vara skyldig
hålla stängsel utmed järnvägen till skydd för
betande kreatur, såvida icke
stängselkostnaden är oskäligt hög.
Konkurs. Anstånd med försäljning av utmätt
egendom, lös eller fast, kan medgivas i
högst sex månader, om gäldenären på grund!
av sjukdom, arbetslöshet eller annan
särskild orsak utan egen skuld råkat i
tillfälliga betalningssvårigheter.
Kreditgivning. För kreditgivning till utlandet
för vissa löpande utgifter anvisades 100"
milj. kr., till reglering av viss
kreditgivning 40 milj. kr. samt till förlag för
övertagande från riksbanken av vissa valutor,
vilka icke kunde anses innefatta tillskott
till valutareserven, 250 milj. kr. Å
tilläggsstat för budgetåret 1944—45 anvisades 20>
milj. kr. lor reglering av vissa krediter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
