Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket vid ett vägskäl. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruket vid ett vägskäl.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Med ett världskrig, på vilket något slut ännu ej kunde skönjas, alldeles inpå
de blockerade gränserna och med en överallt ute i världen ständigt skärpt
livsmedelsbrist, kunde vid 1945 års ingång någon tvekan om riktlinjen för Sveriges
jordbruk icke råda. Det gällde att till det yttersta öka den svenska jordens
alstringsförmåga. Den enskilde jordbrukarens yrkesskicklighet och samhällslojalitet
måste av statsmakterna stödjas och uppmuntras genom en prisnivå så avvägd, att
den icke blott stimulerade produktionen i allmänhet utan även inriktade denna
på de mest behövliga odlingarna.
Livsmedelskommissionen ansåg, att för det nya produktionsåret skulle tillämpas
samma prissättningsmetod som föregående år, d. v. s. att fastställa priserna redan
på våren på grundval av då färdigställda kalkyler, varvid såväl inkomster som
utgifter beräknats för jordbruksnäringen betraktad som en enda enhet. Vid
skördetiden borde dock en omräkning företagas, varefter den s. k. 4-procentregeln skulle
tillämpas. Detta innebar, att de på våren satta priserna skulle bibehållas
oförändi-rade, såvida ej höstkalkylen komme att uppvisa ett överskott eller underskott av
mera än 4 proc. av jordbrukets samlade inkomster. På så sätt fick jordbruket stå
en självrisk motsvarande 85 milj. kr. men samtidigt ha chansen att genom ökad
produktion få en inkomstökning med samma belopp. Förslaget bifölls av K. M:t
den 6 april.
Denna vårprissättning resulterade i oförändrade priser på spannmål, mjölk och
mejeriprodukter, vissa prishöjningar för ärter och potatis men sänkning av
äggpriset med 10 öre per kg samt slutligen sänkning av priset på superfosfat med 1 kr.
per 100 kg och en genomsnittlig höjning av oljekakspriset med 75 öre per 100 kg.
Vid omräkning av prissättningskalkylen i augusti 1945 ansåg 1942 års
jordbrukskommitté med hänsyn till de ännu ovissa skördeutsikterna, att det icke var
möjligt att ännu framlägga en tillförlitlig kalkyl för omprövning av jordbrukets
prisfråga, vadan uppskov förordades. För att leveranserna av brödsäd skulle komina
i gång ansågs det dock nödvändigt att redan nu fastställa definitiva pris på denna
spannmål, varvid i stort sett föregående års prissättning följdes. På så sätt
bestämdes, att utgångspriset vid jordbrukarnas försäljning under augusti för brödsäd av
normalkvalitet skulle vara 28 kr. per 100 kg för vårvete, 2G kr. för höstvete och 25
kr. för råg. Priserna skulle därefter från 1 september till utgången av maj 1946
stiga med 5 öre per 10-dagarsperiod. De högsta priserna skulle alltså vid denna
tidpunkt vara: för vårvete kr. 22: 40, för höstvete kr. 27: 40 och för råg kr. 26: 40
per 100 kg. Med hänsyn till vad som kunde förutses i fråga om kvaliteten hos
brödsädsskörden på grund av det ihärdiga regnandet inom stora områden under
bärgningen fastställdes generösare bestämmelser för avdragen för s. k. mältningsskada.
I oktober månad höjde K. M:t enligt förslag av livsmedelskommissionen
bottenpriset för icke fullgod brödsäd med 1 kr. Priset på fodersäd skulle tillsvidare vara
oförändrat.
För denna senare prissättning hade, sedan skördeutfallet nu kunde bättre
överblickas, ny kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader verkställts. Denna
kalkyl visade ett inkomstunderskott på 30 milj. kr. På kostnadssidan hade därvid
upptagits 10 milj. kr. som ökning på grund av utvidgad rätt till semesterersättning
och minskning av arbetstiden under sommaren enligt nya arbetstidslagen. Då
förhandlingarna om nytt lantarbetaravtal ännu ej hunnit slutföras, hade däremot ej
upptagits någon kostnadsökning på denna post, vilken emellertid ansågs komma
att röra sig om 20 à 30 milj. kr. Då det kalkylerade underskottet var lägre än 85
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
