Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1945. Av Gösta Attorps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturen 1945.
Av GÖSTA ATTORPS.
Antagligen har ingen litterär nobelpristagare hälsats med samma entusiasm
som Gabriela Mistral, då hon i december kom till Sverige från
Sydamerika för att hämta sitt pris på den nobelfest som var den första på sju år.
Kriget var slut, och vägarna över land och hav började bli öppna. Vad man tack vare
Hjalmar Gullberg kände av Gabriela Mistrals diktning var till omfånget inte
mycket men ändå nog för att övertyga om att utmärkelsen var välförtjänt. Samtidigt
med Gabriela Mistral kom förra årets nobelpristagare Johannes V. Jensen. Han
hade inte fått utresetillstånd 1944. År 1945 fick han.
Birger Wedbergs efterträdare i Svenska akademien blev presidenten i Svea
hovrätt Birger Ekeberg, som tog sitt inträde vid Akademiens
högtidssamman-träde den 20 december och därvid tecknade sin föregångares minne. Professor
Einar Löfstedt formade sitt direktörstal till en uppgörelse med dagens förkärlek
för »driften, demonien, den obetingade och elementära upplevelsen», och till ett
försvar för det klassiska arvet av objektiv och prövande eftertanke, kritik och
tolerans. Årets minnespenning var präglad över Gunno Dahlstierna, och en
minnesteckning över honom hade skrivits av Martin Lamm. Det kungliga priset
tillföll professor Elias W essén för hans omsorger om det svenska språket, det
sällan utdelade Zibetska priset gavs åt docenten Olof Byström för hans
forskningar i det gustavianska tidevarvet, och det av Anders och Emma Zorn
instiftadt-Bellmanspriset åt P ä r Lagerkvist.
Nämnden för Svenska Dagbladets årliga litteraturpris, vilket som bekant
instiftades vid tidningens sextioårsjubileum 1944 och framför allt avser att uppmuntra
unga författare, beslöt att tilldela Sivar Arnér, Björn-Erik Höijer
och Arne Nyman vardera 1 000 kronor samt Marianne Alopæus och
Nils Åke Malmström vardera 500 kronor. I enlighet med en för året ny
bestämmelse att återstoden av prissumman — denna utgör allt som allt 5 000 kronor
— skall utgå som belöning för barn- och ungdomslitteratur av förtjänst beslöts
att detta belopp skulle fördelas med 500 kronor vardera till Anna Lisa
Lundkvist och Astrid Lindgren.
Av de i den första gruppen nämnda var två debutanter: Marianne Alopæus och
Nils Åke Malmström. Nämnden framhöll att motsättningen mellan finskt och
finlandssvenskt lynne är ett av de intressantaste motiven i Marianne Alopæus’ roman
»Uppbrott», som för övrigt är en skickligt berättad äktenskapshistoria. Med »Ung
man i Stockholm» har Nils Åke Malmström givit en friskt satirisk bild från svensk
mellankrigsvärld. Sivar Arnér och Björn-Erik Höijer har båda med noveller och
romaner gjort personliga och konstnärligt anmärkningsvärda insatser i den
yngsta svenska prosan. I sin bok för året »Knekt och klerk», en färgrik historia från
medeltiden, har Arnér åstadkommit en fängslande analys av centrala mänskliga
problem. Höijers »Parentation» är en till ett norrbottniskt gruvsamhälle förlagd
skildring av en folkrörelses psykologi och enskilda öden som påverkas av denna
rörelse. Arne Nyman har i föregående diktsamlingar visat sig vara en fin artist
men framträder i sin senaste, »Till en flyende», som en diktare med större ton än
förut och en fläckfri form.
Om författarinnorna till de prisbelönade barnböckerna framhöll nämnden att
Anna Lisa Lundqvist med »Vägen till Kanarieön» har skrivit en god flickbok med
dramatiskt händelseförlopp och väl utformade episoder och att Astrid Lindgren
med »Pippi Långstrump» har lyckats bra i en anglosaxiskt influerad humoristisk
genre: uppsluppen till formen och generös och ridderlig till sin anda.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
