Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1945. Av Ulf Hård af Segerstad - Samlingsutställningar - Minnesutställningar - Separatutställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstlivet i Sverige 1945.
Av ULF HÅRD AF SEGERSTAD.
Konstintressets tillväxt under kriget visade inga tecken på att avtaga
fredsslutets år, 1945. Antalet konstföreningar ökade avsevärt. Enligt Nationalmuseums
beräkningar var de 250 stycken. Konstsammanslutningarna inom enskilda
företag, personalföreningarna, uppskattades till 170. Antalet medlemmar i samtliga
svenska konstföreningar uppgick till 90 000. Siffran visar klart resultatet av de
framgångsrika strävandena att demokratisera vårt konslliv. 1945 blev också det
år då museernas och samlarnas skatter hämtades tillbaka från de bombsäkra
skyddsrummen till sina rätta platser. 1945 btev slutligen det år då de
internationella konstförbindelserna började återknytas. Då skickades åter svenska
konstverk till utlandet och då bildades på svenskt initiativ Nordiska konstförbundet,
en organisation för konstutbyte mellan de nordiska folken.
Samlingsutställningar.
Ett fängslande inslag i årets utställningsliv blev Mästerverk ur Nationalmusei
samlingar, ett lysande urval av museets från skyddsrummen återbördade
dyrgripar. I serien av konsthistoriska epokutställningar öppnade museet Opponenterna
av 1885, den dittills största utställningen i dess historia. Den slog alla tidigare
publikrekord. Raden av storutställningar i Nationalmuseum, möjliggjord av de
ordinarie samlingarnas evakuering, avslutades med en propagandautställning,
God konst i hem och samlingslokaler. Som den första efter en paus under kriget
sände museet ut sin trettonde vandringsutställning, Broderfolkens konst. En facit
av krigsårens konstproduktion i landet fick publiken med utställningen Fem år
svensk konst i Liljevalchs konsthall, arrangerad av Sveriges allmänna
konstförening. I samma lokal ägde Höstsalongen ruin med rekordanslutning. Modernism
och tradition hette en koncentrerad pedagogisk översiktsutställning av vårt nyare
måleri i Samlaren. Ytterligare två belysande utställningar över svenskt måleri i
dag gavs av Galleriet för nutida konst, som visade Norrland genom konstnärsögon
och för första gången ett urval av sina samlingar i egna lokaler. Två betydande
svenska konstsamlares kollektioner utställdes: Herman Gotthardts i Liljevalchs
och Philip Sandbloms i Galleriet för nutida konst.
Minnesutställningar.
Nationalmuseum inledde 1945 års minnesutställningar med en exposition av
Torsten Palms verk. Den dittills föga kände Gösta Nordblads konst belystes på en
minnesutställning i Konstakademien. En påminnelse om parismålaren Carl
Trägårdh gavs med en liten utställning i Samlaren. Samma salong visade också ett
urval av düsseldorfmålaren Axel Nordgrens tidigare produktion. Ett egenartat
livsverk belystes på en minnesutställning över skulptören Frank Heyman i dennes
ateljé på Över-Järva gård vid Ulriksdal, och Herman Norrman, en av sekelskiftets
största svenska målare, hyllades med en minnesutställning i sin hemstad Tranås.
Separatutställningar.
Separatutställningarnas långa rad börjades av Martin Åberg i Konstakademien
med en omfattande retrospektiv överblick av hans produktion. Ett till omfånget
mindre men mycket elegant urval av Einar Jolins arbeten från tiotalet till
utställningsvintern visades i Galleriet för nutida konst, medan Sven Erixson ställde ut
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
