Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1945. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fria idrotten hade en mycket god säsong resultatmässigt sett med sex nya
världsrekord, om man medräknar Håkan Lidmans i USA och Anna Larssons två
rekord på 800 meter och 880 yards för damer. Häggs 4.01,4 på engelska milen var
säsongens i särklass bästa resultat. I landskamperna besegrades Danmark två
gånger, med 135—65 i Stockholm och med 135—68 i Köpenhamn, samt Finland i
Stockholm med 105—79. Svenska Idrottsförbundets 50-årsjubileum firades med en
stor stadshusbankett i samband med SM, som för första gången i förbundets
historia hölls under tre dagar. Mot slutet av säsongen upptäcktes, att flera idrottsmän
brutit mot amatörlagarna. (Se sid. 204.)
Bandyn hade ovanlig tur med vädrets makter — det regnade alltid i
mellan-sverige i början på veckorna men frös till i slutet — och publikanslutningen var
stor. SM-finalen på Stadion mellan Sandviken och Slottsbron (3—2) bevittnades
av 18 067 personer. A-kampen mot Finland i Stockholm vanns med 5—2.
Boxningen förlorade sensationellt årets första landskamp i Helsingfors (3—5),
där Kurt Kreüger blev utslagen för första gången i en landskamp. I december
blev det dock revansch i Stockholm med 6—2, sedan Danmark tidigare besegrats
i Köpenhamn med 10—6 i en match, som betecknades som »den olustigaste
landskampen» med domarkrig och hetsiga publikuppträden.
Olle Tandberg gjorde en olycklig comeback då han i London blev klart
poäng-besegrad av engelsmannen Phillips.
Brottningen led alltjämt av det bristande internationella utbytet trots att många
svensk-finska matcher kom till stånd. I landskampen i Helsingfors i mars vann
Sverige med 5—2 och mot Danmark i Malmö i oktober blev det som väntat 7—0.
Cykelsporten klarade sig oväntat bra i betraktande av att t. o. m. de största
loppen måste köras på s. k. turistdäck. Harry Snell var liksom året förut den mest
framgångsrike och vann åter mästerskapströjan. Han var även den förste utlänning
som vann Roskildeloppet i Danmark. I landskampen på landsväg norr om
Stockholm vann Sverige med 26 minuters försprång och även den inofficiella kampen
i varvlopp vid Karlberg vanns av Sverige.
Fotbollen hade sin bästa säsong på många år. Det utomordentligt starka
landslagets form kulminerade i matchen mot Norge på Råsunda (10—0), varpå mötet
mot Schweiz i Genève blev en plump i protokollet: Schweiz vann med 3—0.
Seriematcherna tilldrog sig som vanligt det största publikintresset av alla idrotter.
Cupen vanns av Norrköping över Malmö FF med 4—1, och dessa två lag var under
hela säsongen de populäraste och pålitligaste.
Gångsportens främste man var Werner Hardmo, som under året kom upp till
sammanlagt 85 segrar i följd. Han blev sedan slagen i Prag, men t. o. m. de tjeckiska
domarna erkände, att hans besegrare Balzan mera sprang än gick. Hardmo satte
också ett flertal världsrekord på kortare sträckor. Även John Mikaelsson och Olle
Andersson satte nya världsrekord.
Handbollens frammarsch fortsatte även om bristen på hallar var stor.
Karlskrona vann rätt överraskande allsvenska serien inomhus före Majorna, medan
göteborgslaget tog mästerskapet. Utomhus spelades två landskamper mot
Danmark, som vann i Motala med 8—3, medan Sverige tog revansch i Odense med 8—5.
Inomhus vann Sverige i Göteborg med 9—8.
Hästsporten behandlas under särskild rubrik.
Ishockeyn hade en mycket god säsong, publikt sin kanske bästa hittills. Både
i norr och söder bildades nva klubbar. I december kom ett tjeckiskt lag, LTC,
på besök och spelade en rad utmärkta matcher mot de svenska klubblagen men
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
