Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget 1945 - Framryckningen mot Japan - Sjökriget - Flygkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nila och denna stads starka kustförsvar. Efter knappt en månad hade större delen
av Manila återtagits. 15/2 erövrades Bataan och två dagar senare stormades
Cor-regidor. I början av mars (9/3) landsteg amerikanerna på Mindanao.
Under årets första månader hade britterna anfallit på fronten i Burma. Akyab
vid kusten togs 5/1, Swebo icke långt från Mandalay 7/1. En av de sista dagarna av
januari (23/1) kunde den brittiske överbefälhavaren också tillkännage att Ledo—
Burma-vägen åter öppnats för trafik till Kina. Den 5 mars följde så en större
offensiv i Burma. Motgångarna såväl på fronterna på den asiatiska kontinenten
som på Filippinerna gav återsken i den japanska totalmobilisering, som
anbefalldes den 10 mars.
Redan tidigare (19 2) hade amerikanerna anfallit ön Iwojima halvvägs mellan
Saipan och Tokio. Besittningen av denna ö blev av utomordentlig betydelse för
luftkriget mot Japan därigenom att de tunga bombplanen nu kunde erhålla eskort
av landbaserat jaktflyg.
Den 1 april landsteg amerikanska styrkor på ön Okinawa i Riukiu-arkipelagen.
Därmed inleddes dödsstöten mot hela den återstående japanska ställningen.
Kampen om Okinawa kom att vara i närmare tre månader eller t. o. m. 21/6. Den blev
upptakten till ökad verksamhet på fronterna i Kina. Kineserna inriktade
framför allt sin verksamhet på att nå fram till kusten för att skära av förbindelserna
till de japanska styrkorna inom Bortre Indiens områden. I det syftet företog
kinesiska trupper bl. a. en offensiv (18/6) fram till Wenchow omkring 40 mil söder om
Shanghai.
Den 4 juli förklarades fälttåget på Filippinerna avslutat, varvid tjugotre
japanska fördelningar tillintetgjorts. Efter hand hade också japanskt motstånd på de
olika ögrupperna sydväst och söder om Filippinerna krossats.
Genom den snabba takten i framryckningen mot japanska områden kunde
redan Potsdamskonferensen fastslå att Japans motstånd var på upphällningen. I
Churchills, Trumans och Chiang Kai-sheks namn uppmanades därför Japan 26/7
att kapitulera utan villkor, om icke landet skulle bli fullständigt ödelagt. 29/7
meddelade Tokioradion, att premierminister Suzuki avvisat detta ultimatum. Först
i och med de bägge flyganfallen med atombomber, 6/8 mot Hiroshima och 9/8 mot
Nagasaki samt Sovjets inträde i kriget 8/8 fann Japan för gott att kapitulera
den 14/8.
Sjökriget.
Tyskand hade redan 1944 fördrivits från Europas kuster, så när som på området
vid Östersjön, den smala remsan vid Nordsjön samt de danska och norska
farvattnen. Den tyska flottan var tillbakadriven och kunde hållas instängd av
allierade sjö- och flygstridskrafter. Endast de tyska ubåtarna, vilka genom tekniska
förbättringar kunde hålla sig under vattenytan längre tid och härigenom blev mer
svåråtkomliga för motverkan, kom dock att bereda de allierade vissa svårigheter.
I kriget mot Japan spelade sjöstyrkorna alltjämt en stor roll icke blott vid
framförandet av de amerikanska anfallsstyrkorna utan också genom ingripanden norr
om de japanska huvudöarna varvid japanernas förbindelser över Okotska sjön
tidvis led svårt avbräck.
Flygkriget.
Alltsedan förberedelserna för invasionen på den franska kusten i juni 1944 tog
flygkriget allt större omfattning, framför allt från västmakternas sida. Sin
höjdpunkt nådde bombkriget i Europa under det skede då anfallet över Rhen skulle
förberedas, men man kan praktiskt taget tala om en omedelbar räcka av
bombangrepp mot det tyska hemlandet alltifrån tiden för Ardenneroffensiven och fram
till dagen för den tyska kapitulationen. Målen utgjordes av kommunikations- och
.262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
