Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugotredje årgången (händelserna 1945) / 319 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1945

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lloyd George.

v. Mackensen.

Huizinga.

Krofta.

Helsingin Sanomats korrespondent i London
och blev så chef för tidningens
utrikesavdel-ning. År 1917 övergick han till det offentliga
livet, var Finlands minister i London och dess
representant vid fredskonferensen i Paris. Vid
två tillfällen, 1919—22 och 1936—38, var han
finsk utrikesminister.

Johan Huizinga, holländsk historiker och
filolog (* 1872 — † i april). H., som var
professor vid universitetet i Leiden, ansågs vara en
av världens främsta kännare av europeisk
medeltidshistoria. På senare år framträdde han
även som en skarpsynt kritiker av den moderna
kulturen, exempelvis i verket »I morgondagens
skugga».

Oluf Kolsrud, norsk kyrkohistoriker (* 1885
— † 17/6). Professor i kyrkohistoria i Oslo och
en av Nordens främsta medeltidskännare,
särskilt vad det gäller den medeltida liturgien.
Han var medutgivare av de klassiska verken
Diplomatarium Norvegicum och Norges gamle
Love och blev knappt 30-årig medredaktör vid
startandet av Nordisk Tidskrift för bok- och
biblioteksväsen. Han ägde en vid humanistisk
bildning, inte minst filologisk, och behärskade
utom de gängse levande och döda språken även
de slaviska, arabiska, finska och lapska.

Kamil Krofta, tjeckisk politiker (* 1876 — † i
aug.). Började som vetenskapsman, historiker,
och var professor vid Karlsuniversitetet i Prag
till 1920, då han kom in på den diplomatiska
banan. Han var sitt lands minister vid
Vatikanen, i Wien och Berlin och blev 1927
generalsekreterare i tjeckiska utrikesministeriet. Han
blev 1936 utrikesminister sedan Benesj i dec.
1935 valts till republikens president. Under den
tyska ockupationen var K. en av de ledande
inom motståndsrörelsen men angav sig själv till
Gestapo för att därigenom rädda en stor del av
sina medhjälpare. Han avled av de lidanden
han fick utstå under en ettårig vistelse i
koncentrationslägret i Terezin.

Gordon Lang, förutvarande ärkebiskop av
Canterbury (* 1864 — † 5/12). Innehade den
brittiska kyrkans högsta post 1928—42. Ägnade
sig först åt juridiska studier och övergick först
relativt sent till teologien. Han blev emellertid
redan 1908 ärkebiskop av York.

Bruno Lesch, finländsk historiker (* 1888 —
† 18/12). L., som var professor och rektor vid
svenska handelshögskolan i Helsingfors,
disputerade 1924 på en avhandling om den
finländske statsmannen Carl Erik Mannerheim och
fördes därmed in på den gustavianska tidens
Finland. Hans forskningar om Anjalaepokens
händelser avsatte den utomordentliga biografien
över Jan Anders Jägerhorn.

David Lloyd George, brittisk statsman (* 1863
— † 26/3). Han föddes av walesiska föräldrar,
blev tidigt föräldralös och togs om hand av en
fattig morbror, som var byskomakare och
baptistpredikant i Wales. Blev advokat och kom
som liberal in i underhuset redan 1890 och
kvarstod där till strax före sin död, då han
upphöjdes till earl av Dwyfor. Han hann
emellertid aldrig inta sin plats i överhuset. Han
väckte stor uppmärksamhet under boerkriget
med sina angrepp mot regeringens
imperialistiska politik, och när liberalerna segrade vid
valen och Campbell-Bannerman 1905 bildade
regering, blev han handelsminister. Då Asquith
1908 blev premierminister efterträdde Lloyd
George honom som finansminister och
framlade nästa år sin beryktade budget, vars höga
skatter innebar ett angrepp på den engelska
godsägaradeln och framkallade en djupgående
konstitutionell kris. Överhuset förkastade
budgeten men tvingades senare att underkasta sig.
Under kriget 1914—18 spelade LG en
dominerande roll. Han störtade 1916 Asquith, blev
chef för en koalitionsregering och förde genom
sin viljekraft, uppfinningsförmåga och
uthållighet England till seger. Hans insats vid
fredsverket har blivit starkt kritiserad och efter
Versaillesfreden gick det snabbt utför med hans
prestige. Han fälldes 1922 jämte koalitionen och
lyckades därefter aldrig uppnå något avgörande
inflytande. Som politisk debattör var LG bland
de främsta, och hans slagfärdighet vann
världsrykte.

August v. Mackensen, tysk generalfältmarskalk
(* 1849 — † 8/11). Han var den siste
berömde tyske fältherren från världskriget 1914
—18, där han särskilt vann rykte genom sin
offensiv mot Serbien 1916. Under Hitlerregimen
blev han föremål för stor uppmärksamhet från
de makthavandes sida ocli fick bl. a. ett gods
i gåva. I april 1945 tillfångatogs han av
amerikanerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>