Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark - Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omöjligt att rubba folketingsflertalets övertygelse, att gränsen skulle stå fast.
Massinströmningen av tyska flyktingar till det tyska Sydslesvig vållade allmän dansk
oro. Vid årsskiftet beräknades det att provinsens befolkning var fördubblad.
Färöarna.
När Danmark befriades återställdes kontakten med Färöarna, som under
skilsmässan styrts som en självständig riksdel av amtman och lagting i förening. Ett
nyval på Färöarna vållade ingen väsentlig förändring i partiställningen. En
knapp majoritet av socialdemokrater och prodanska konservativa var för
upprätthållande av rikssambandet med Danmark, det under kriget framvuxna
sepa-ratistpartiet ville hel skilsmässa. Mellan socialdemokraterna och
sambandsmännen rådde stora meningsskiljaktigheter om formerna för rikssambandet. På dansk
sida inbjöd man till förhandlingar och var villig att tillmötesgå alla de krav, om
vilka ett färöiskt folkflertal kunde samla sig.
Island.
För Island medförde världskrigets avslutning en begynnande återgång till
normala förhållanden, en omställning från ockupations- till fredsekonomi.
Ockupationsstyrkorna minskades avsevärt. Men ännu vid årets slut fanns både
brittiska och amerikanska flygplatsförband i landet. 1 själva verket medförde de
under kriget tillkomna isländska flygfälten och deras betydelsefulla position på den
norra Atlantflygruten en allvarlig komplikation för den fåtaliga nationens
självständighet. Både kommersiella och strategiska skäl framkallade ett amerikanskt
intresse för att behålla flygfälten, framför allt det väldiga s. k. Meek’s Field i
närheten av Keflavik på Reykjanes, som uppgivits vara ett av de största i världen.
Från amerikansk sjömilitär sida uttrycktes även önskningar att för framtiden vid
behov kunna disponera över marina baser på Island. En fantasifull amerikansk
kongressnian väckte rent av förslag om att den nvvordna republiken skulle
inbjudas att som stat inträda i USA. På isländsk sida sökte man omge de
amerikanska planerna med stor sekretess. Det har dock framgått att den 1 oktober
amerikanska förslag framställdes i en not till isländska regeringen och fem
veckor senare besvarades i en annan not. Hemlighetsmakeriet gav upphov till många
rykten. Det fanns emellertid anledning att tro att islänningarna gav ett beslöjat
avböjande svar men antydde att Island framdeles vore berett att åtaga sig de
förpliktelser, som följer med ett medlemskap i FN. Den isländska folkstämningen
vände sig klart mot varje upplåtelse till främmande makt.
Island, som under världskriget i hög grad varit beroende av förbindelserna med
det avlägsna Förenta staterna, kunde efter vapenvilans inträde intensifiera
förbindelserna med Storbritannien och återupptaga de gamla nära förbindelserna
med de övriga nordiska länderna. Inför den förestående freden hade alltinget
på våren antagit en femårsplan för det isländska näringslivets återuppbyggnad.
Island, som alltid förr behövt låna utomlands, hade nu väldiga utländska
tillgodohavanden; vid årets början uppgick de till 563 miljoner isländska kronor. En stor
del av dessa, sammanlagt 300 miljoner isländska kronor, reserverades för landets
nyskapelse, därav 200 miljoner för inköp av fartyg, motorer och
skeppsbyggnadsmaterial, 50 miljoner till inköp av maskiner till utvidgning av fiskindustrierna
och 50 miljoner till anläggning av en kvävegödningsfabrik och inköp av
lantbruksmaskiner. I Sverige beställdes bl. a. ett antal lastfartyg och många mindre
fiskefartyg, i Danmark några passagerarfartyg och i England 28 trålare.
Inrikespolitiskt var året lugnt. Valutan stod sig och det hade lyckats att
stabilisera prisläget vid omkring 285 — 100 var prisläget 1936. Till president omvaldes
enhälligt Sveinn Björnsson. Danmarks och Norges befrielse utlöste allmän glädje,
som tog sig uttryck i en nationalinsamling för att lindra frändefolkens nöd.
.330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
